Forskning och kunskap
I Försäkringskassans uppdrag ingår att stödja forskning inom socialförsäkringens område. Vi ser behov av forskningsbaserad kunskap inom många olika ämnesområden.
Med vår forskningsverksamhet vill vi
- bidra till en kunskapsbaserad och effektiv förvaltning och administration av socialförsäkringen
- bidra till innovation, kvalificerad kunskapsuppbyggnad och stabilitet
- stärka Försäkringskassan som en expertröst i en bred och initierad samhällsdebatt om socialförsäkringen.
Sedan 2023 tillämpar Försäkringskassan en ny modell för vår forskningsfinansiering. Det innebär bland annat en övergång från utlysningar varje år, till fleråriga utlysningar i samarbeten med andra forskningsfinansiärer.
Med den utlysning som genomfördes i våras i samarbete med Forte kring psykisk ohälsa, så har Försäkringskassan därmed bundit upp nuvarande utrymme att finansiera forskning fram till 2027.
Försäkringskassan har mycket kunskap om socialförsäkringen eftersom vi har i uppdrag att ta fram och publicera officiell statistik inom socialförsäkringsområdet. Vi gör också utredningar och analyser som svar på regeringsuppdrag och om andra samhällsfrågor.
Forskning om psykisk ohälsa
Psykisk ohälsa har under senare år blivit den vanligaste orsaken till sjukfrånvaro i Sverige. Forte och Försäkringskassan har därför etablerat ett forskningssamarbete för att utveckla kompetens och få ny kunskap om psykisk ohälsa i arbetslivet.
Totalt handlar det om drygt 42 miljoner kronor till forskningen. Nio projekt har fått treåriga projektbidrag i denna gemensamma utlysning.
Utlysningen har två inriktningar:
- Forskning om åtgärder som stödjer individen i sjukförsäkringsprocessen och som bidrar till hållbar återgång i arbete eller förebygger längre sjukfrånvaro kopplat till psykisk ohälsa.
- Forskning som belyser samverkan mellan välfärdsaktörer kopplat till sjukförsäkringen och psykisk ohälsa.
De beviljade forskningsprojekten:
Forskare | Titel | Title |
Erik Andersson, Karolinska Institutet | Individual placement and support for individuals with obsessive-compulsive disorder | |
Helena Tinnerholm Ljungberg, Karolinska Institutet | Personal assistant – a challenging occupation? Personal assistants’ and employers’ experiences of facilitators and barriers for return to work after sickness absence due to Common Mental Disorders | |
Monica Bertilsson, Göteborgs universitet | Managers in action: Prevention of sick leave in employees with mental ill-health in the public sector and the importance of organizational and workplace context. | |
Victoria Blom, Gymnastik och Idrottshögskolan | Collaborative-focused digital rehabilitation for individuals on sick leave due to stress-related mental health problems: Evaluation of collaboration and effects on mental health and return to work | |
Elin Lindsäter, Region Stockholm | Fatigue as a transdiagnostic symptom dimension: Novel approaches to assessment and treatment in primary care | |
Anna Finnes, Region Stockholm | The way out of sick leave: are integrated work-focused interventions effective for the treatment of stress-related illness? | |
Elisabeth Björk Brämberg, Karolinska Institutet | Work-directed interventions in primary care among employees on sickness absence due to common mental disorders: A feasibility study exploring what works, for whom, and under which circumstances | |
Lena Enqvist, Umeå universitet | Legal Dimensions of Collaborative Rehabilitation - the role of Swedish Social Security, Employers, and Occupational Health in Enabling Mental Health Return-to-Work | |
Jacqueline Borg, Västra Götalandsregionen | Evaluation of interventions for sickness absence in patients with ADHD and autism |
Publikationer inom statistik och analys
För ytterligare information och frågor om forskningsmedel kontakta:
Försäkringskassan FoU