Intyg för sjukpenning
Här kan du som har en patient som ska ansöka om sjukpenning läsa om hur du fyller i läkarintyget och vem som gör vad. Här kan du även läsa om alternativ till sjukskrivning.
Alternativ till sjukskrivning och vägar för återgång i arbete
Vad är sjukpenning?
Sjukpenning är ersättning som din patient kan få om hen inte kan arbeta på grund av sjukdom.
När ska jag skriva ett läkarintyg?
Du skriver ett läkarintyg om du bedömer att din patient inte kan arbeta på grund av sjukdom.
Normalt behövs inget läkarintyg de första sju dagarna i en sjukperiod. I vissa fall kan en patient behöva läkarintyg från en tidigare tidpunkt. I de fallen kan hen själv ge dig information om det.
Gäller det smittbärarpenning krävs ett läkarintyg från första dagen som visar att patienten inte får arbeta på grund av risken för smitta.
Hur skriver jag intyg som ger Försäkringskassan rätt information?
För att kunna bedöma om en person har rätt till sjukpenning behöver Försäkringskassan ett läkarintyg som ger en medicinsk förklaring till varför personen inte kan arbeta.
Läkarintyget ska bland annat visa hur aktivitetsbegränsningarna på grund av sjukdom påverkar arbetsförmågan och vad läkaren grundar sin bedömning på.
Det måste finnas tillräcklig information i läkarintyget för att Försäkringskassan ska kunna bedöma arbetsförmågan. Vad som är tillräckligt varierar beroende på sjukdomen och vilka arbetsuppgifter personen har.
Så fyller du i ett läkarintyg — steg för steg
Om patienten inte är känd ska hen styrka sin identitet genom legitimation med foto.
Använd ett enkelt och begripligt språk. Förklara innebörden av medicinska eller andra termer som inte kan anses vara allmänt kända, så att både patienten och Försäkringskassans handläggare kan förstå. Enligt föreskrifterna ska du som läkare vara saklig och opartisk vid insamlingen av det material som ska ligga till grund för intyget.
7804 Läkarintyg för sjukpenning
Pdf, 1 MB.
1. Smittbärarpenning
Fylls i om du enligt smittskyddslagen beslutar att patienten måste avstå från sitt arbete exempelvis vid utredning om hen är smittad av en allmänfarlig sjukdom eller har en sjukdom, en smitta, ett sår eller annan skada som göra att hen inte får hantera livsmedel.
Gå sedan vidare till fält 4 (Diagnos) och 8 (Nedsättning av arbetsförmåga).
2. Intyget är baserat på
Enligt Socialstyrelsens föreskrifter (HSLF-FS 2018:54) om att utfärda intyg i hälso- och sjukvården ska ett läkarintyg innehålla uppgifter om vad som ligger till grund för din bedömning vid utfärdandet av intyget. Ett intyg ska som huvudregel utfärdas efter en undersökning av patienten. Intyget ska innehålla uppgift om kontaktsätt vid undersökningen. Om kontaktsättet är videosamtal anger du detta under fält 11 Övriga upplysningar.
3. I relation till vilken sysselsättning bedömer du arbetsförmågan?
Här anger du vilket arbete eller vilken sysselsättning nedsättningen av arbetsförmågan bedöms i förhållande till:
- Har patienten ett yrke så är det viktigt att du beskriver arbetsförmågan i relation till arbetsuppgifterna så noggrant som möjligt. Patientens svårigheter varierar om hen ska lyfta tungt i arbetet, eller om hen arbetar med administration.
- Är patienten arbetslös ska bedömningen göras i förhållande till att patienten ska kunna klara ett arbete som är normalt förekommande på arbetsmarknaden.
- Är patienten föräldraledig ska bedömningen göras i förhållandet till förmågan att ta hand om barnet.
- Är patienten deltagare i ett arbetsmarknadspolitiskt program ska intyg om sjukdom skickas till Arbetsförmedlingen på Arbetsförmedlingens egen blankett.
Om du kryssar i flera val är det viktigt att du tydliggör under ”Övriga upplysningar” om sjukskrivningens omfattning eller period skiljer sig åt mellan olika sysselsättningar.
4. Diagnos/diagnoser för sjukdom som orsakar nedsatt arbetsförmåga
Ange vilken eller vilka sjukdomar som orsakar nedsatt arbetsförmåga.
Den sjukdom som påverkar arbetsförmågan mest anges först.
Diagnoskoden anges alltid med så många positioner som möjligt.
Om patienten har fler än tre sjukdomar som påverkar arbetsförmågan anges dessa under Övriga upplysningar.
5. Funktionsnedsättning
Här beskriver du vad som framkommit vid undersökning och utredning av patienten, till exempel avvikelser i status, röntgen- och laboratoriefynd, resultatet av kliniska fysiologiska undersökningar och neuropsykologiska undersökningar. Vid psykisk sjukdom ska du beskriva vilka delar av anamnesen som talar för ett psykiatriskt tillstånd. Utifrån detta beskrivs vilka funktioner som påverkas av sjukdomen och på vilka sätt det visar sig. Det ska framgå vad som är din bedömning och vad som ligger till grund för den.
6. Aktivitetsbegränsning
Informationen i fält 6 är en viktig del i Försäkringskassans bedömning av rätten till sjukpenning. Beskriv vilka aktiviteter patienten inte kan göra på grund av sin sjukdom och ge exempel på situationer och aktiviteter där svårigheterna uppstår.
Ange även vad du grundar uppgifterna på, t.ex. om begränsningarna observerats vid undersökningen. Om uppgiften baseras på anamnes eller på någon annans observationer så ange det.
7. Medicinsk behandling
Här beskriver du behandling eller åtgärder som pågår eller planeras samt ansvarig vårdenhet. Om möjligt anger du när dessa åtgärder börjar respektive slutar.
Om sjukdomen inte följer förväntat förlopp ska det framgå på vilket sätt.
Om det inträffar komplikationer som gör att det tar längre tid att återfå arbetsförmåga ska du beskriva komplikationerna eller sjukdomstillstånden och skriva en förklaring till varför dessa fördröjer tillfrisknandet.
Om sjukskrivningstidens längd påverkas av flera sjukdomar som orsakar en längre period med aktivitetsbegränsning än varje sjukdom för sig, samsjuklighet, ska du beskriva och förklara detta.
8. Min bedömning av patientens nedsättning av arbetsförmågan
Här ska du ange hur mycket patientens arbetsförmåga är nedsatt och vilken tidsperiod intyget gäller. Utgångspunkten är att arbetsförmågan ska bedömas i förhållande till patientens normala arbetstid.
Patientens arbetsförmåga bedöms nedsatt längre tid än den som Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd anger, därför att
Du ska normalt motivera om sjukskrivningen omfattar längre tid än det försäkringsmedicinska beslutsstödet rekommenderar. Rekommendationerna i beslutsstödet räknas från det tillfälle som du träffar eller har kontakt med patienten första gången i ett sjukdomsfall. Det innebär att antal sjukdagar kan skilja sig något åt beroende på om patienten sjukanmält sig själv eller inte innan läkarbesöket.
Du behöver inte motivera avsteg om:
- Din sjukskrivning är någon eller några dagar längre än den rekommenderade tiden.
- Om det tydligt framgår av övrig information i läkarintyget att arbetsförmågan är nedsatt eller att den inte är det.
När en patient har flera sjukdomar som leder till sjukskrivning ska beslutsstödet tillämpas på huvuddiagnosen. Om sjukdomarna tillsammans ger en längre sjukskrivningstid än varje sjukdom för sig så ska du beskriva och förklara det.
Resor till och från arbetet med annat färdmedel än normalt kan göra det möjligt för patienten att återgå till arbetet under sjukskrivningsperioden
Om du kryssat i ja-rutan är det en impuls till Försäkringskassans handläggare att utreda frågan.
Kommer möjligheterna till återgång i arbete försämras om arbetstiden förläggs på annat sätt än att arbetstiden minskas lika mycket varje dag?
Om du svarar ja så behöver du motivera varför. När du besvarar frågan ska du utgå från de uppgifter som du har om arbetstidens förläggning vid sjukskrivningstillfället, det vill säga den arbetstidsförläggning som du diskuterat med den försäkrade. Att förläggningen försämrar den försäkrades möjligheter till återgång i arbete kan vara att hälsotillståndet påverkas negativt eller att sjukdomen innebär att en annan förläggning av arbetstiden än jämn minskning varje dag skulle motverka rehabiliteringen.
9. Prognos för arbetsförmåga utifrån aktuellt undersökningstillfälle
Här beskriver du patientens möjligheter att återgå till sina nuvarande sysselsättning. Uppgifterna är viktiga för att arbetsgivaren och Försäkringskassan ska kunna ta fram en plan för återgång i arbete tillsammans med patienten.
10. Här kan du ange åtgärder som du tror skulle göra det lättare för patienten att återgå i arbete
Här anger du eventuella insatser som kan underlätta återgång i arbete. Fältet kan ge viktig information till arbetsgivaren eller Försäkringskassans vid planering för återgång i arbete.
11. Övriga upplysningar
Här kan du förtydliga vad som angetts i andra fält eller lämna annan information som du bedömer har betydelse.
12. Kontakt med Försäkringskassan
Här anger du om du vill bli kontaktad av en handläggare på Försäkringskassan. Försäkringskassans handläggare tar kontakt med dig när underlaget har kommit in och handläggningen kan påbörjas.
13. Underskrift
Läkarintyget måste alltid undertecknas av dig som läkare, oavsett om det är elektroniskt eller i pappersform. Pappersintyg ska även ha namnförtydligande och datum. Ett läkarintyg får bara utfärdas i en e-tjänst under förutsättning att läkarintyget överförs med en avancerad elektronisk underskrift. Den tekniska lösning som används av Försäkringskassan och hälso- och sjukvården uppfyller detta krav. Om samma elektroniska läkarintyg skrivs ut och lämnas in till Försäkringskassan i pappersform så måste läkarintyget verifieras genom att du undertecknar intyget i original.
Oavsett om det är elektroniskt eller i pappersform så måste läkarintyget alltid undertecknas/signeras av dig som läkare samt innehålla uppgifter om intygsutfärdarens namn, kompetens och tjänsteställning/befattning samt kontaktuppgifter i tjänsten.
Det är inte nödvändigt att fylla i ditt egna personnummer om övriga uppgifter finns med i läkarintyget.
Vem ska göra vad?
Patienten ska:
- Ansöka om sjukpenning från Försäkringskassan i de fall läkaren bedömt att sjukskrivning behövs
- Skicka läkarintyget till Försäkringskassan dag 15 om hen inte har bett sin läkare göra det.
- Sjukanmäla sig hos Försäkringskassan dag 1 om hen inte har en arbetsgivare.
Läkaren ska:
- Bedöma om patienten behöver sjukskrivas
- Skriva ett läkarintyg som beskriver diagnos och funktionsnedsättning samt ange på vilket sätt aktivitetsbegränsningen påverkar patientens arbetsförmåga
- Skicka läkarintyget till Försäkringskassan dag 15 om patienten ber om det.
Läkarintyget finns elektroniskt i de flesta journalsystemen. Läkare som inte har intyg i sitt journalsystem kan ladda ner en blankett här.
7804 Läkarintyg för sjukpenning Pdf, 1 MB.
Försäkringskassan ska:
- Bedöma rätten till sjukpenning
- Betala ut sjukpenning till patienten om alla villkor är uppfyllda
- Utreda din patients behov av samordning och rehabilitering och vid behov kalla till ett avstämningsmöte.
Förebyggande sjukpenning
Förebyggande sjukpenning betalas ut för att patienten ska kunna genomgå medicinsk behandling eller rehabilitering som förebygger eller förkortar sjukskrivningen.
Frågor och svar
-
Villkoren finns beskrivna på Försäkringskassans sidor för privatpersoner.
- Information för patient som är anställd om sjukpenning
- Information för arbetssökande patient om sjukpenning
- Information för patient som har aktiebolag om sjukpenning
- Information för patient som har enskild firma om sjukpenning
- Information för föräldraledig patient om sjukpenning
- Information för patient som studerar om sjukpenning
-
Ja, om patienten har fått uppehållstillstånd kan hen ha rätt till ersättning från Försäkringskassan. Villkoren finns beskrivna på Försäkringskassans sidor för privatpersoner.
Information för patient som har fått uppehållstillstånd i Sverige
Om patienten är asylsökande och inte har fått uppehållstillstånd ännu har hen inte rätt till ersättning från Försäkringskassan.
-
Den 1 februari 2022 ändrades lagstiftningen (27 kap. 46 § SFB) avseende arbetstidens förläggning vid partiell sjukskrivning.
Grundregeln är fortfarande att den försäkrade ska minska arbetstiden lika mycket varje dag.
Lagändringen innebär att en arbetstidsförläggning som avviker från grundregeln inte längre behöver vara medicinskt motiverad. Istället ska Försäkringskassan kunna godkänna en avvikande arbetstidsförläggning så länge den inte försämrar den försäkrades möjligheter till återgång i arbete. Det innebär en generösare lagstiftning med ett uttalat syfte att fler ska få möjlighet att återgå i arbete genom partiell sjukskrivning.
Eftersom kravet på att det ska finnas medicinska skäl för en avvikande arbetstidsförläggning tagits bort så ska Försäkringskassan inte hämta in några sådana uppgifter från sjukskrivande läkare längre.
Eftersom Försäkringskassan kan behöva utreda med flera olika parter om den aktuella arbetstidsförläggningen försämrar möjligheterna till återgång i arbete, så behöver den sjukskrivande läkaren fortsatt uttala sig om hur den försäkrade förlägger sin arbetstid.
I förarbetena till den ändrade lagstiftningen är det tydligt formulerat att vi i normalfallet bör kunna hämta in uppgifterna från läkarintyget. Med anledning av det så bedöms det nödvändigt att ha med frågor om detta i läkarintyget. -
Nej. Du som läkare har ingen skyldighet att skriva ett läkarintyg för sjukskrivning om du bedömer att sjukskrivning inte är nödvändig. Däremot har en patient alltid rätt att få ett intyg som beskriver vilken vård och behandling hen har fått.
-
Ja, detta kan gälla till exempel personer som inte har någon SGI (sjukpenninggrundande inkomst), en person som aldrig har arbetat eller är nyanlända. Dessa personer kan ändå behöva intyg för att Försäkringskassan ska kunna bedöma om de behöver samordnad rehabilitering.
Det är Försäkringskassan som tar ställning till om en patient har rätt till sjukpenning. Men det är viktigt att du som läkare tar ställning till om det finns skäl för en sjukskrivning eller samordning utifrån patientens besvär och hens eventuella arbetsuppgifter.
-
Ja. Det kallas för rehabiliteringskedjan och är en del av det regelverk som styr hur Försäkringskassan bedömer arbetsförmågan. Rehabiliteringskedjan bygger på att sjukpenning är en tillfällig ersättning som en person kan få för kortvarig nedsättning av arbetsförmågan eller under en kortare period när hen ställer om till ett nytt arbete.
Rehabiliteringskedjan innebär konkret att Försäkringskassan prövar din patients arbetsförmåga utifrån olika bedömningsgrunder beroende på hur länge hen har varit sjukskriven.
-
Nej, när Försäkringskassan bedömer om patienten har rätt till sjukpenning så är det de individuella förutsättningarna att utföra sitt arbete som är avgörande, inte diagnosen i sig. För att Försäkringskassan ska kunna bedöma arbetsförmågan behöver vi information om hur aktivitetsbegränsningen påverkar din patients möjligheter att utföra sina arbetsuppgifter.
-
De vanligaste orsakerna till komplettering av medicinska underlag är:
- Det finns inget logiskt orsakssamband mellan sjukdomens konsekvenser och den nedsatta arbetsförmågan. Kedjan med diagnos, funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning hänger inte ihop.
- Det saknas information om vad läkaren grundar sin bedömning på. Det behöver framgå tydligt vad som är läkarens bedömning utifrån utifrån observationer och undersökningsfynd och vad som är patientens egen beskrivning.
- Det saknas beskrivning av hur arbetsförmågan är nedsatt i förhållande till patientens arbetsuppgifter.
- Det saknas information kring på vilket sätt läkaren bedömer att sjukskrivning är en del av vård och behandling.
- Bristfällig medicinsk bedömning av arbetsförmågans nedsättning. När Försäkringskassan prövar rätten till ersättning måste konsekvenserna av sjukdomen enligt lag skiljas åt från andra besvär som i grunden inte är av medicinsk karaktär.
-
Rehabiliteringskedjan är en del av det regelverk som styr hur Försäkringskassan bedömer arbetsförmågan. Den innebär att vi prövar din patients arbetsförmåga utifrån olika förhållanden beroende på hur länge hen har varit sjukskriven.
-
Ett läkarintyg ger inte automatiskt rätt till ersättning, utan är ett av flera underlag för Försäkringskassans bedömning av om sjukpenning kan betalas ut. Exempel på andra underlag är ansökan om sjukpenning och utredning om sjukpenninggrundande inkomst.
Det kan också bero på att Försäkringskassan har annan information om din patients arbetsuppgifter vilket gör att bedömningen av hens arbetsförmåga kan bli annorlunda än den du har gjort.
-
Ja, din patient kan resa utomlands och behålla sjukpenningen om inte resan påverkar hens rehabilitering eller tillfrisknande negativt. Du behöver skriva om detta i läkarintyget.
Om patienten reser till ett EU/EES-land eller Schweiz behöver hen inte ansöka om att få behålla sin sjukpenning under sin resa. Men om patienten åker till ett land som inte tillhör EU/EES eller Schweiz måste hen ansöka innan resan för att behålla sjukpenningen under utlandsvistelsen.
-
Nej. Sjukskrivningsgraden kan bara höjas om det finns medicinska skäl till detta.
Det finns inget som hindrar att den som är halvt sjukskriven får halv sjukpenning från Försäkringskassan och semesterlön från arbetsgivaren för samma tid. -
Nej. Din patient måste själv ansöka om sjukpenning hos Försäkringskassan.
-
Nej. Försäkringskassan betalar inte ersättning för utfärdande av detta intyg.
-
Försäkringskassan kan i vissa fall betala ut ersättning till läkaren för läkarutlåtanden. En förutsättning är att Försäkringskassan begärt ett läkarutlåtande.
Ersättning betalas bara för ett fullständigt läkarutlåtande. I de fall Försäkringskassan behöver begära komplettering av ett utlåtande betalas alltså ersättningen först när kompletteringen har kommit in. Ett annat villkor är att avgift för utlåtandet inte tagits ut av patienten.
-
Läkare som utfärdat ett utlåtande om hälsotillstånd kan få ersättning med högst 2 200 kronor.
-
Ersättning kan bara betalas ut till läkare som arbetar på privata vårdenheter som har samverkansavtal med landstinget enligt den nationella taxan samt läkare som helt står utanför den offentligt finansierade hälso- och sjukvården.
Läkare som är anställda av landstinget eller arbetar på en privat vårdenhet som har vårdavtal med landstinget eller ingår i vårdvalssystemet kan inte få ersättning.
-
Ja, här hittar du korta beskrivningar av vanliga begrepp inom sjukförsäkringen.
Sjuklön
Den ersättning en patient får av sin arbetsgivare de första 14 dagarna av sin sjukperiod.
Sjukpenning
Ersättning från Försäkringskassan när en patient inte kan arbeta på grund av sjukdom. Kan betalas ut på normalnivå eller fortsättningsnivå.
Sjukpenning på normalnivå
Kan betalas ut i högst 364 dagar och motsvarar cirka 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten.
Sjukpenning på fortsättningsnivå
Motsvarar cirka 75 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten. Kallades tidigare förlängd sjukpenning.
Fler dagar med sjukpenning på normalnivå
Kan i vissa fall beviljas efter 364 dagar och motsvarar cirka 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten. Kallades tidigare fortsatt sjukpenning.
Sjukersättning
Ersättning från Försäkringskassan när en patient inte kommer att återfå sin arbetsförmåga.
Sjukperiod
Hela den tid som patienten inte kan arbeta eller kan arbeta mindre än vanligt på grund av sjukdom.
-
Ja. Ring till oss på 0771-17 90 00 så hjälper vi dig.
Vi kan tyvärr inte publicera kontaktuppgifter till våra handläggare på webbplatsen.
-
Intyget består av följande frågor:
- Smittbärarpenning.
- Intyget är baserat på.
- I relation till vilken sysselsättning bedömer du arbetsförmågan.
- Diagnos/ diagnoser för sjukdom som orsakar nedsatt arbetsförmåga.
- Funktionsnedsättning.
- Aktivitetsbegränsning.
- Medicinsk behandling.
- Min bedömning av patientens nedsättning av arbetsförmågan.
- Prognos för arbetsförmåga utifrån aktuellt undersökningstillfälle.
- Här kan du ange åtgärder som du tror skulle göra det lättare för patienten att återgå i arbete.
- Övriga upplysningar.
- Kontakt med Försäkringskassan.
- Underskrift.
Frågorna med fetstil är obligatoriska.
-
När du besvarar frågan ”I relation till vilken sysselsättning bedömer du arbetsförmågan?” ska du ange vilka specifika arbetsuppgifter som din patient har och som du bedömer arbetsförmågan utifrån.
När du besvarar frågan om aktivitetsbegränsning vill vi även veta vad uppgiften om patientens arbetsbegränsning grundas på. Beskriv hur du själv har observerat begränsningarna. Om uppgiften baseras på anamnes, intervju eller någon annans observationer anger du det.
Frågan ”Kommer möjligheterna till återgång i arbete försämras om arbetstiden förläggs på annat sätt än att arbetstiden minskas lika mycket varje dag” är ny från och med den 1 februari 2022. Den ska besvaras för anställda vid deltidssjukskrivning för att vi ska få information om det finns risk för att den försäkrades rehabilitering och därmed möjligheterna till återgång i arbete försämras om hen förlägger arbetstiden på annat sätt än att minska varje arbetsdag lika mycket varje dag, till exempel genom att koncentrera arbetstiden till några dagar. När du besvarar frågan ska du utgå från den information som du har när du skriver intyget, det vill säga den arbetstidsförläggning som du och den försäkrade kommit överens om. De uppgifter du lämnar på intyget är en del av det samlade underlaget som Försäkringskassan använder för att ta ställning till om arbetstidens förläggning kan godkännas.
I frågan ”Prognos för arbetsförmåga utifrån undersökningstillfället” vill vi att du mer precist lämnar information om prognosen för patientens arbetsförmåga. Vi har också tydliggjort att vi vill att prognosen ska uppdateras i varje nytt läkarintyg.
Frågan ”Här kan du ange åtgärder som du tror skulle göra det lättare för patienten att återgå i arbete” är ny. Vi vill ha din bedömning av vilka åtgärder som enligt dig borde initieras för patientens återgång i arbete. Om du väljer att svara ”inte aktuellt” så innebär det att du bedömer att det inte finns någon åtgärd utifrån ditt perspektiv som skulle möjliggöra återgång i arbete.
-
Ja. Om patienten är heltidsstuderande kan den bli sjukskriven på halvtid och få behålls studiestöd under sjukdom.
Det krävs att den studerande på grund av en väldokumenterad sjukdom riskerar att få en eller flera längre sjukperioder under en tolvmånadersperiod. För att visa att den studerande har en sjukdom som medför en sådan risk behöver du fylla i ett läkarutlåtande 7262 Särskilt högriskskydd. Det är samma läkarutlåtande som du använder när en patient behöver ett utlåtande till ansökan om förmånen särskilt högriskskydd. Den studerande behöver även ett läkarintyg från och med den 15:e dagen av sjukperioden.
