Kakor på Försäkringskassan

På forsakringskassan.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera så bra som möjligt för dig.
Vi använder också kakor för webbanalys för att göra webbplatsen bättre.

Så här använder Försäkringskassan kakor

Godkänner du att vi också använder kakor för webbanalys?

Försäkringskassans logotyp
Logga in
Tänk på att...

Din webbläsare är av en äldre modell. Det innebär att du kanske inte kan använda alla funktioner på webbplatsen. Vi rekommenderar att du uppdaterar till en nyare version.

Arbetslivsinriktad rehabilitering

Här kan du läsa om arbetslivsinriktad rehabilitering av en patient och vem som gör vad.

Vem gör vad?

Hälso- och sjukvården ansvarar för den medicinska rehabiliteringen. Det är åtgärder som ska leda till att en person så långt som möjligt ska behålla eller få tillbaka sin fysiska och psykiska funktionsförmåga.

Patientens arbetsgivare har rehabiliteringsansvar och ansvarar för den arbetslivsinriktade rehabiliteringen. Det är åtgärder som ska hjälpa medarbetaren att så långt som möjligt behålla eller få tillbaka sin arbetsförmåga.

Försäkringskassan utreder behovet av arbetslivsinriktade åtgärder och samordnar insatser från hälso- och sjukvården, arbetsgivaren, Arbetsförmedlingen, socialtjänsten och andra aktörer för att patienten ska kunna återgå i arbete eller arbetssökande. Vi samordnar även insatserna för personer som har aktivitetsersättning.

Patientens roll:

  • Medverka i planering och åtgärder som medför att hen kan börja arbeta igen så snart som möjligt.
  • Medverka aktivt i sin egen rehabilitering. Om hen inte gör det, så kan hen förlora sin rätt till ersättning.

Hälso- och sjukvårdens roll:

  • Utifrån sin kompetens bidra till att sjukskrivna patienter återfår hälsa och främja återgång i arbete.
  • Föreslå åtgärder som ska leda till att patienten så långt som möjligt ska behålla eller få tillbaka sin fysiska och psykiska funktionsförmåga.
  • Delta i avstämningsmöte som Försäkringskassan kallar till om det finns behov i patientens sjukskrivningsärende.
  • Informera Försäkringskassan om en sjukskriven patient kan antas behöva rehabiliteringsåtgärder enligt 30 kap. socialförsäkringsbalken.

Blankett 7429 Information om antaget behov av rehabiliteringsåtgärder kan regionen använda för att informera Försäkringskassan om att en patient som erbjuds koordineringsinsatser kan antas ha behov av rehabiliteringsåtgärder enligt 30 kap. socialförsäkringsbalken (SFB)

7429 Information om antaget behov av rehabiliteringsåtgärder enligt 30 kap. SFB Pdf, 700 kB.

Arbetsgivarens roll:

  • Hålla löpande kontakt med sin medarbetare under sjukfrånvaron.
  • Anpassa arbetssituationen så långt det är möjligt så att medarbetaren kan arbeta, till exempel genom att anpassa arbetsuppgifter, arbetstid eller arbetsplats.
  • Undersöka om det finns något annat lämpligt arbete i verksamheten som medarbetaren kan utföra.
  • Ta fram en plan för återgång i arbete senast dag 30 från sjukfallets början, för den medarbetare som antas ha en nedsatt arbetsförmåga i minst 60 dagar.
  • Delta i avstämningsmöte som Försäkringskassan kallar till om det finns behov i medarbetarens sjukskrivningsärende.

Försäkringskassans roll:

  • Bedöma individens arbetsförmåga och bedöma rätten till ersättning.
  • Vid behov samordna de olika åtgärder individen behöver för att komma tillbaka i arbete.
  • Vid behov kalla till ett avstämningsmöte.
  • Vid behov göra en försäkringsmedicinsk utredning.
  • Utreda om individen skulle klara ett arbete på den vanliga arbetsmarknaden trots sin sjukdom.

Försäkringsmedicinska utredningar

Försäkringskassans samordningsuppdrag

3 minuter

Filmen förklarar hur Försäkringskassans jobbar med att samordna rehabiliteringsinsatser för personer med sjukpenning, sjuk- eller aktivitetsersättning, eller personer som saknar sjukpenninggrundande inkomst och har en nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom.

 

Den som inte kan fortsätta sitt arbete på grund av en arbetsskada kan få rehabilitering för att kunna arbeta igen och begränsa den framtida inkomstförlusten.

Det finns inga särskilda bestämmelser om rehabilitering vid arbetsskada. Det innebär att de olika aktörerna agerar på samma sätt som i övriga rehabiliteringsärenden.

Rehabiliteringen kan handla om arbetslivsinriktad rehabilitering som syftar till att återställa den fysiska eller psykiska funktionsförmågan. Det kan också handla om till exempel omskolning eller byte av arbete.

Personen som har en arbetsskada ska så långt som möjligt medverka i rehabiliteringsåtgärder som kan underlätta återgången i arbete. Men rehabiliteringen ska vara rimlig i förhållande till den skadades ålder, tidigare verksamhet, bostadsförhållanden och medicinska status.

Ersättning vid rehabilitering

Den som har en godkänd arbetsskada och deltar i rehabilitering kan få livränta från arbetsskadeförsäkringen.

Arbetslivsinriktade rehabiliteringsåtgärder som du kan föreslå

Det kan behövas olika åtgärder för att den som har nedsatt arbetsförmåga ska kunna arbeta igen. Förhoppningen är att följande åtgärder ska förkorta sjukskrivningstiden eller att häva nedsättningen av arbetsförmågan. Hälso‑ och sjukvården ansvarar inte för den arbetslivsinriktade rehabiliteringen, men det är bra att känna till vilka åtgärder som finns.

 

Om arbetshjälpmedel skulle göra det möjligt för en patient att arbeta kvar hos sin arbetsgivare eller börja arbeta igen så kan Försäkringskassan ge bidrag till patienten eller till hens arbetsgivare.

Information för patienten om bidrag till arbetshjälpmedel

Information för patientens arbetsgivare om bidrag till arbetshjälpmedel

 

Din patients arbetsgivare ska genomföra de åtgärder som behövs för att underlätta för hen att komma tillbaka till arbete. Det kan vara att anpassa patientens arbetssituation, anpassa arbetsuppgifter, arbetstid eller arbetsplats. För de personer som antas ha nedsatt arbetsförmåga i minst 60 dagar ska arbetsgivaren senast dag 30 ta fram en plan för återgång i arbete I den ska arbetsgivaren beskriva vilka åtgärder som behövs för att underlätta för hen att komma tillbaka i arbete.

Information för patientens arbetsgivare om bidrag till arbetshjälpmedel

 

En arbetsgivare kan ansöka om ett bidrag som heter arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd för att förebygga sjukfrånvaro eller underlätta för medarbetaren att komma tillbaka i arbete.

Det kan handla om att utreda planera, initiera, genomföra och följa upp arbetsplatsinriktade åtgärder.

Bidrag för att förebygga och förkorta sjukfrånvaro

 

Om patienten kan arbeta men inte ta sig till arbetet på vanligt sätt, kan hen begära ersättning för arbetsresor. Det innebär att patienten i stället för sjukpenning kan få ersättning för de merutgifter som hen har för resor till och från arbetet. Patienten ansöker om ersättning för resor på samma blankett som används för ansökan om sjukpenning. Patienten kan kontakta Försäkringskassan redan under sjuklöneperioden och meddela att hen kommer att ansöka om reseersättning.

Förutsättningen för att få ersättning för merutgifter för arbetsresor är att din patient annars skulle vara helt sjukskriven. Ersättningen ska göra det möjligt för patienten att arbeta helt eller delvis.

Dag 1—14 betalar arbetsgivaren ersättning för arbetsresor. Från dag 15 betalar Försäkringskassan.

 

Möjlighet till arbetsträning finns för patienter som har sjukpenning, sjukersättning eller aktivitetsersättning. Arbetsträning ska bara användas när den bedöms leda till att patienten blir arbetsför och kan återgå i arbete.

Under den tid som patienten deltar i rehabilitering kan hen få rehabiliteringsersättning alternativt behålla sin sjuk‑ eller aktivitetsersättning.

Vad är arbetsträning?

Arbetsträning innebär att patienten kommer till en arbetsplats utan krav på prestation. Patienten tränar på vissa arbetsuppgifter för att få tillbaka sin arbetsförmåga och får hjälp med arbetsmoment som hen inte klarar på grund av sin sjukdom. Någon annan utför alltså de arbetsuppgifter som den som arbetstränar inte klarar av eller hinner med. Arbetsträningen ska inte ersätta den tid som det normalt tar att lära sig ett nytt arbete.

Arbetsträningen ska planeras av arbetsgivaren eller Arbetsförmedlingen tillsammans med Försäkringskassan som bedömer om det är en effektiv rehabiliteringsåtgärd för just denna patient. Under arbetsträningen kan Försäkringskassan betala ut rehabiliteringsersättning till patienten.

Arbetsträningen kan ingå som en av flera rehabiliteringsåtgärder som behövs för att medarbetaren ska kunna återgå i arbete. Ofta behöver arbetsträningen kombineras med andra åtgärder, till exempel anpassning av arbetsplatsen och arbetstiderna eller olika arbetshjälpmedel.

Så gör du om du anser att arbetsträning kan vara lämpligt för din patient

Om du tror att arbetsträning skulle hjälpa en patient att komma tillbaka till arbetet, kontaktar du Försäkringskassan. Om Försäkringskassan bedömer att det är lämpligt med arbetsträning, tar vi fram en plan tillsammans med dig som läkare, din patient och hens arbetsgivare eller Arbetsförmedlingen.

Planen ska innehålla uppgifter om:

  • målet med arbetsträningen
  • hur många timmar per dag patienten ska arbetsträna
  • vilka arbetsuppgifter patienten ska träna på
  • av vem, hur och när arbetsträningen ska följas upp.

Hur mycket ska patienten arbetsträna?

Om patienten har sjukpenning ska hen arbetsträna minst en fjärdedel av sin normala arbetstid. Normalt pågår arbetsträningen som längst i tre månader.

För patienter med sjukersättning eller aktivitetsersättning finns inte samma krav på tid eller omfattning av arbetslivsinriktad rehabilitering. Förutsättningar och omständigheter i det enskilda ärendet är avgörande.

 

Den personliga handläggaren avgör om det behövs ett avstämningsmöte.

Du som är läkare kan få ersättning för att delta i ett avstämningsmöte. Arvodet är högst 750 kronor för den första timmen och därefter högst 375 kronor per påbörjad halvtimme. Du skickar faktura för deltagande i avstämningsmöte till:

Försäkringskassans Fakturaskanning
FE 7785
831 90 Östersund.

Inköp och upphandling

Frågor och svar

  • I ett avstämningsmöte utreder och bedömer Försäkringskassan tillsammans med patienten dennes medicinska tillstånd, arbetsförmåga och möjligheterna till eventuell rehabilitering.

  • I ett avstämningsmöte deltar patienten, Försäkringskassan och vårdgivaren. Även andra aktörer kan delta, till exempel patientens arbetsgivare, Arbetsförmedlingen och anhöriga. Under mötet diskuteras patientens behov av rehabilitering och vilka möjligheter som finns. Utifrån behoven och möjligheterna kan deltagarna planera vilka insatser som behövs för att patienten ska kunna arbeta igen.

  • Det finns flera syften med ett avstämningsmöte:

    • Alla parter ska få samma information samtidigt. Det ökar förutsättningarna för att det blir rätt från början.
    • Förutsättningarna för en gemensam förståelse av hinder och resurser ska öka. Det kan i sin tur leda till en effektiv och hållbar planering av de åtgärder som din patient behöver för att komma tillbaka till arbetslivet så snart som möjligt.
    • Alla parter ska ha en tydlig bild av om det finns andra faktorer än medicinska som påverkar patientens arbetsförmåga till exempel sociala, ekonomiska eller arbetsmarknadsmässiga. I så fall kan Försäkringskassan behöva samordna de olika insatserna.
    • Som behandlande läkare ska du få en helhetsbild av patientens situation när du ska bedöma eventuella behov av åtgärder.

  • Det är oftast Försäkringskassan som kallar till ett avstämningsmöte. Men vårdgivaren kan ta initiativ till ett avstämningsmöte för en patient genom att kontakta Försäkringskassans handläggare. Det är dock Försäkringskassan som avgör om ett möte ska genomföras och varför.

  • Patientens delaktighet i utredningen och planeringen för återgången i arbete är en grundläggande förutsättning. Den bidrar till att ansvarsfördelningen blir tydligare för patienten, att hen får rimliga förväntningar på sitt eget ansvar och att hen förstår vilka krav som kan ställas på andra parter.

Senast uppdaterad