Om patienten ska ansöka om ersättning för kostnader vid personskada kan hen behöva ett medicinskt underlag som visar att hen behöver vård eller ett hjälpmedel på grund av sin skada.

Om patienten ska ansöka om sjukpenning från personskadeskyddet eller ersättning för karensdagar, behöver hen ett läkarintyg för sjukpenning precis som vid en vanlig sjukskrivning.

Intyg för sjukpenning

Du som läkare bidrar med den medicinska informationen medan Försäkringskassan gör DFA-analysen. Det är nödvändigt att du tydligt skiljer patientens rapporterade besvär från den kliniska bedömningen av det som observerats i samband med den medicinska undersökningen eller utredningen.

Funktionsnedsättning

Funktioner är kroppens olika förmågor som att kunna spänna en muskel eller rikta sin uppmärksamhet. Funktionsnedsättning är när en funktion är sämre än vad som kan ses som det normala spannet av förmåga.

Med funktionsnedsättning menas en förlust eller avvikelse i fysisk eller psykisk funktion. Nedsättningen ska avse en påvisbar variation från det som kan anses vara normalt. För funktionsnedsättningar som inte alltid kan observeras direkt, till exempel psykiska funktioner, kan en observation av hur patienten beter sig tydliggöra dessa. Till exempel kan läkaren uppmärksamma minnes- och koncentrationssvårigheter genom riktade frågor eller standardiserade frågor och test. Läkaren kan notera om patienten har svårt att hålla tråden eller glömmer det man nyss samtalat om.

Aktivitetsbegränsning

Aktivitetsbegränsningen är de konsekvenser som en sjukdom eller skada har för individens förmåga till aktiviteter. Bedömningen av aktivitetsbegränsningen ska ställas i relation till vad som kan förväntas i det dagliga livet, eller för en viss arbetsuppgift.

Exempel 1 – rörelse

Patienten har besvär från rörelseapparaten som kan ha en påverkan på de kroppsliga funktionerna, funktionsnedsättningen, i form av till exempel muskelsvaghet eller rörelseinskränkning.

En sådan funktionsnedsättning kan få konsekvenser för patienten i form av svårigheter att ändra kroppsställning, svårigheter att lyfta, bära eller att gå. Det är denna begränsning av aktivitetsförmågan, aktivitetsbegränsningen, på individnivå som ska beskrivas.

Att dessutom på något sätt försöka gradera begränsningen är många gånger en förutsättning för att informationen ska bli begriplig. Exempel på en aktivitetsbegränsning kan exempelvis vara när patienten endast med stor svårighet kan resa sig från en stol för att lägga sig på en säng.

• Att med hjälp av endera armen inte kunna lyfta ett mjölkpaket kan vara ett annat exempel på en aktivitetsbegränsning.
• Hur långt patienten kan gå, med eller utan hjälpmedel, är ytterligare ett exempel på hur begränsningen kan tydliggöras.

Exempel 2 – värk

Patienten har värk och konsekvenserna för patientens kognitiva funktioner ska beskrivas. Det kan till exempel handla om att patienten har en funktionsnedsättning i form av smärta, koncentrationssvårigheter eller nedsatt energi.

I nästa steg är det viktigt att tydligt beskriva hur funktionsnedsättningen, exempelvis smärta, ger upphov till en aktivitetsbegränsning, samt hur aktivitetsbegränsningen yttrar sig. Detta eftersom exempelvis funktionsnedsättning i form av smärta inte nödvändigtvis innebär en aktivitetsbegränsning.

Beskriv aktivitetsbegränsningen genom att ge exempel på hur den påverkar patientens förmåga att utföra aktiviteter i det dagliga livet eller arbetslivet, till exempel problem med minne, koncentrationsförmåga eller att följa instruktioner.

Det måste framgå att det är din bedömning av patientens nedsättningar och begränsningar som anges i läkarutlåtandet.

Här följer en beskrivning av vilken information Försäkringskassan behöver för respektive fält i läkarutlåtande för livränta. Använd ett enkelt och begripligt språk. Förklara komplicerade medicinska termer så att både patienten och Försäkringskassans handläggare kan förstå.

7808 Läkarutlåtande för livränta Pdf, 1 MB.

Fält 1 och 2: Utlåtandet är baserat på/Är utlåtandet även baserat på andra medicinska utredningar eller underlag?

Ange vad utlåtandet är baserat på. Skriv till exempel om det är baserat på din undersökning av patienten eller på journaluppgifter från ett visst datum.

Om det även är baserat på andra medicinska utredningar ska du bifoga dem eller ange vilka utredningar det är och hos vilken vårdinrättning de finns. Det kan till exempel vara en utredning från företagshälsovård, teamutredning eller annan vårdgivare.

Fält 3: Diagnos eller diagnoser för de besvär som patienten anser är en arbetsskada

Ange den mest specifika diagnosen som beskriver besvären som patienten anser är en arbetsskada baserat på de utredningar som gjorts. Ange också när och var diagnosen ställdes.

Diagnoskoden anges alltid med så många positioner som möjligt. Använd inga andra tecken än bokstäver och siffror. Om patienten har fler än tre sjukdomar som kan härröras till de besvär patienten anser är en arbetsskada kan dessa anges under ”övriga upplysningar”.

Fält 4: Bakgrund - beskriv kortfattat förloppet för aktuella sjukdomar

Beskriv kortfattat förloppet för aktuella sjukdomar.

Fält 5: Funktionsnedsättning - beskriv undersökningsfynd och grad av funktionsnedsättning (lätt, måttlig, stor, total) inom relevanta funktionsområden

Ange observerade nedsättningar (direkt och indirekt), exempelvis:

• avvikelser i somatiskt och psykiskt status
• röntgen- och laboratoriefynd
• resultat av kliniskt fysiologiska undersökningar
• andra testresultat, exempelvis neuropsykologiska.

Vid psykisk sjukdom, ange förutom basalt psykiskt status även den del av anamnesen som läkaren bedömer tala för ett psykiatriskt tillstånd.

Källhänvisning funktionsområden

Funktionsområdenas hjälptexter följer väsentligen ICF men är något förenklade då kategorierna i läkarutlåtandet är färre.

Psykisk funktion

Beskriv de påverkade psykiska funktionerna. Det kan handla om till exempel stämningsläge, energi, uppmärksamhet, koncentrationsförmåga, uthållighet eller exekutiva funktioner (förmågan att genomföra en aktivitet).

Beskriv även hur du kommit fram till bedömningen, om det är genom neuropsykologisk testning, egna observationer, värdering av patientens anamnes eller något annat sätt.

Sinnesfunktioner och smärta

Med sinnesfunktion avses förmågan att tolka de fem sinnena, syn, hörsel, känsel, lukt och smak. Begreppet sinnesfunktion används oftast synonymt med perception. Man kan vara särskilt känslig och uppleva obehag vid ljud, ljus, temperatur, beröring, smak eller lukt eller vara mindre känslig.

Med smärta avses här förnimmelse av obehaglig känsla som tyder på tänkbar eller faktisk skada i någon del av kroppen. Det innefattar förnimmelser av generell eller lokal smärta i en eller flera kroppsdelar, smärta i ett dermatom (hudavsnitt), huggande, brännande, molande smärta och värk samt funktionsnedsättningar såsom myalgi (muskelsmärta), analgesi (okänslighet för smärta) och hyperalgesi (överkänslighet för smärta).

Exempel: Avvikelser vad gäller sinnesfunktion (perception) är vanligt till exempel inom det neuropsykiatriska området men saknar ofta specifik medicinsk diagnos. Smärtproblematik är dock mycket vanligt och kan utgöra både en primär svårighet och sekundär till annan sjukdom.

Balans, koordination och motorik

Med balans avses kroppens balansfunktion och förnimmelse av kroppsställning (positionsuppfattning). Med koordination avses till exempel öga-handkoordination, gångkoordination och att samordna rörelser av armar och ben. Med motorik avses svårigheter med finmotorik, grovmotorik eller till exempel munmotorik.

Exempel

Svårigheter med dessa områden kan ha uppstått tidigt som till exempel vid en CP-skada eller uppkommit senare i livet till följd av till exempel en stroke eller neurologisk sjukdom.

Annan kroppslig funktion

Med annan kroppslig funktion avses här avvikelser eller förlust i kroppsfunktion och fysiologiska funktioner utifrån ICF:s intentioner. Här beskrivs observerade funktionsnedsättningar (direkt/indirekt) med avvikelser i status men även sådana som framkommit i annan medicinsk utredning.

Exempel

Med annan kroppslig funktion avses konsekvenser av somatisk sjukdom som till exempel avvikelser i kroppslig status, röntgen och laboratoriefynd samt kliniskt fysiologiska undersökningar.

Fält 6a: Aktivitetsbegränsningar - Utgå från det arbete som patienten hade när skadan uppstod. Beskriv vad han eller hon inte kan göra på grund av den eller de funktionsnedsättningar som beskrivs ovan

Ange yrke eller sysselsättning och arbetsuppgifter. Ge konkreta exempel på situationer och aktiviteter där svårigheter uppstår/förväntas uppstå. Beskriv

• hur ofta dessa situationer uppstår/förväntas uppstå och graden av svårigheterna
• om begränsningarna har observerats av dig själv eller av någon annan, till exempel i en testsituation, samt vad som är grundat på anamnes/intervju
• om det finns någon typ av aktivitet som patienten bör undvika på grund av betydande medicinsk risk eller allvarlig olycksrisk.

Fält 6b: Aktivitetsbegränsningar - Utgå från andra arbeten än det som patienten hade när skadan uppstod. Beskriv vad han eller hon inte kan göra på grund av den eller de funktionsnedsättningar som beskrivs ovan

Ge konkreta exempel på situationer och aktiviteter där svårigheter uppstår/förväntas uppstå. Beskriv

• hur ofta dessa situationer uppstår/förväntas uppstå och graden av svårigheterna
• om begränsningarna har observerats av dig själv eller av någon annan, till exempel i en testsituation, samt vad som är grundat på anamnes/intervju
• om det finns någon typ av aktivitet som patienten bör undvika på grund av betydande medicinsk risk eller allvarlig olycksrisk

Fält 7: Medicinsk behandling

Ange avslutade, pågående och planerade medicinska behandlingar eller åtgärder. Ange under vilka perioder de avslutade medicinska behandlingarna eller åtgärderna pågick och vilka resultat de gav.

För pågående och planerade medicinska behandlingar eller åtgärder ska du ange vilket syftet är, tidsplanen och den ansvariga vårdenheten.

Ange även erbjudna men inte genomförda eller avböjda behandlingar eller åtgärder.

Du ska också ange ordinerade läkemedel med anledning av diagnoserna.

Fält 8: Medicinska förutsättningar för arbete

Beskriv hur aktivitetsbegränsningarna förväntas utvecklas över tid.

Fält 8a: Kan patienten antas återgå helt i det arbete där skadan uppstod inom 12 månader?

Svara på om patienten kan antas återgå helt i det arbete där skadan uppstod inom 12 månader.

8.b Kan patienten antas återgå helt i ett annat arbete än det arbete där skadan uppstod inom 12 månader?

Svara på om patienten kan antas återgå helt i ett annat arbete än det arbete där skadan uppstod inom 12 månader.

Fält 10: Kontakt med Försäkringskassan

Försäkringskassans handläggare tar kontakt med dig när underlaget har kommit in och handläggningen kan påbörjas.