Om din medarbetare blir sjuk
De första 14 dagarna som din medarbetare är sjuk och inte kan jobba ska du bedöma om hen har rätt till sjuklön och betala ut det. Du ska be medarbetaren om ett läkarintyg efter 7 dagar.
Sjukanmäl medarbetaren
Om medarbetaren blir sjuk ska hen sjukanmäla sig till dig den första dagen som hen är sjuk. Om medarbetaren är sjuk längre än 14 dagar ska hen ansöka om sjukpenning från Försäkringskassan. Du som arbetsgivare ska då göra en sjukanmälan till Försäkringskassan. Det gör du helst redan dag 15 men senast dag 21 i medarbetarens sjukperiod. Utan din sjukanmälan kan hen inte ansöka om sjukpenning.
Betala ut sjuklön
Om din medarbetare är sjuk och inte kan jobba ska du bedöma om hen har rätt till sjuklön. Medarbetaren har rätt till sjuklön om hen inte klarar av sitt vanliga jobb eller andra tillfälliga arbetsuppgifter, helt eller delvis. Du betalar sjuklön i 14 kalenderdagar. Från sjuklönen ska du göra ett karensavdrag.
Om medarbetaren är sjuk längre än 7 kalenderdagar ska hen lämna ett läkarintyg dag 8 för att få fortsatt sjuklön.
Om din medarbetare inte kan ta sig till jobbet
Om medarbetaren kan jobba trots sjukdom, men inte ta sig till jobbet på vanligt sätt, kan du betala reseersättning.
Reseersättningen
- är skattepliktig
- täcker merkostnader till och från jobbet
- kan betalas ut i maximalt 14 dagar
- kräver att medarbetaren är sjukanmäld under tiden
- kräver att du betalar vanlig lön, inte sjuklön.
Om medarbetaren bara kan jobba deltid kan du betala reseersättning och vanlig lön för tiden som hen jobbar och sjuklön för resterande tid.
Efter 14 dagar kan medarbetaren få arbetsresor
Om medarbetaren behöver ta sig till jobbet på annat sätt även efter dag 14, kan hen ansöka om ersättning för arbetsresor hos Försäkringskassan. Då gör du en sjukanmälan till Försäkringskassan och medarbetaren behöver ett läkarintyg med sjukskrivning på heltid.
Vad mera kan jag göra för medarbetaren?
Ditt rehabiliteringsansvar börjar första dagen medarbetaren är sjuk. Fundera på vilka förändringar som skulle underlätta för hen att komma tillbaka till jobbet. Du ska också undersöka om det finns andra arbetsuppgifter som medarbetaren tillfälligt skulle kunna jobba med.
Svara på enkäten och berätta vad du tycker om webbplatsen.
Till enkäten Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Frågor och svar
-
Nej. Intyget är ett underlag och ger inte medarbetaren automatiskt rätt till sjuklön eller sjukpenning. Läkarintyget är till för att du som arbetsgivare och Försäkringskassan ska kunna bedöma om medarbetaren har rätt till sjuklön och sjukpenning.
I intyget beskriver läkaren hur medarbetarens medicinska tillstånd påverkar förmågan att arbeta. Det ska tydligt framgå vilka uppgifter som medarbetaren inte klarar av att utföra på grund av sjukdom.
-
Semesterdagar är ledighet som medarbetaren har arbetat ihop. Det innebär att medarbetaren inte ska behöva använda semestern för att bli frisk, istället kan man sjukanmäla sig till sin arbetsgivare. Under de första 14 dagarna kan medarbetaren få sjuklön av dig som arbetsgivare.
-
Om en medarbetare har flera arbetsgivare, ska varje arbetsgivare betala sjuklön under sjuklöneperioden. Du betalar sjuklön för den tid som medarbetaren skulle ha arbetat hos dig.
-
CFAR-nummer är Statistiska centralbyråns (SCB) åttasiffriga identifikationsnummer för arbetsställen. Alla företag tilldelas CFAR-nummer. Stora företag kan ha flera arbetsställen med olika CFAR-nummer.
Du ska lämna CFAR-nummer vid sjukanmälan av en medarbetare om det finns en skriftlig överenskommelse med Försäkringskassan om detta. Dessa överenskommelser finns främst med större arbetsgivare.
-
En rehabiliteringskoordinator arbetar inom hälso- och sjukvården eller hos företagshälsovården och inte hos Försäkringskassan.
Du kan läsa mer om vad en rehabiliteringskoordinator gör påSveriges Kommuner och Regioner (SKR.se) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
-
Nej, om en läkare har beslutat att din medarbetare inte får gå till jobbet för att hen kan vara smittad av en allmänfarlig sjukdom, behöver du inte betala ut sjuklön. Medarbetaren kan då ansöka om smittbärarpenning från Försäkringskassan.
-
Ja. Ibland kan det finnas skäl för en arbetsgivare att begära in läkarintyg tidigare, till exempel av rehabiliterings- eller kontrollskäl. Ett exempel kan vara att medarbetaren har varit sjuk många gånger under en begränsad tid utan att ha kontaktat läkare och utan att ha någon kronisk sjukdom. Om du vill göra en sådan begäran ska den vara skriftlig och får inte gälla längre tid än ett år. Avvikelser kan göras genom kollektivavtal.
Även Försäkringskassan kan besluta att en medarbetare ska lämna läkarintyg från och med första dagen i varje sjukperiod. Ett sådant beslut kallas för läkarintygsföreläggande. Försäkringskassan kan ta initiativet själv, eller så kan du som arbetsgivare be att vi gör det.