Aktivitetsersättning vid nedsatt arbetsförmåga för dig under 30 år
Den här filmen vänder sig till dig som vill få information om vad som gäller för dig som ska ansöka om aktivitetsersättning på grund av skada, sjukdom eller funktionsnedsättning.
Om du är mellan 19 och 29 år och har en sjukdom eller en funktionsnedsättning som gör att du inte kan arbeta heltid under minst ett år, kan du få aktivitetsersättning. Under tiden med aktivitetsersättning kan du få stöd och hjälp med att kunna börja jobba.
Det går att få aktivitetsersättning under 1 till 3 år, beroende på hur länge din arbetsförmåga är nedsatt. Om du vill ha ersättning för ytterligare en period behöver du göra en ny ansökan.
Vem kan få aktivitetsersättning?
Du kan få aktivitetsersättning om:
- Du har en sjukdom eller funktionsnedsättning som gör att du kan arbeta högst 75 procent av en heltid i minst ett år.
- Det gäller för alla arbeten på hela arbetsmarknaden, även till exempel anpassade arbeten med lönebidrag.
- Du är 19–29 år.
- Är försäkrad i Sverige.
Du är i regel försäkrad i Sverige om du bor och arbetar här. Du kan också vara försäkrad i Sverige om du bor i ett annat land, men tidigare har bott eller arbetat i Sverige. Om du bor eller arbetar i olika länder kan det finnas undantag, liksom om du nyligen flyttat till Sverige.
Aktivitetsersättningen kan beviljas i ett till tre år beroende på hur länge din arbetsförmåga är nedsatt.
Hur mycket får jag i aktivitetsersättning?
Du kan få aktivitetsersättning på hel- eller deltid. Deltid kan vara 75, 50 eller 25 procent. Hur stor ersättningen blir beror på vilka inkomster du har haft.
Tänk på att du kan ha andra försäkringar
Om du får aktivitetsersättning kan du ibland också få pengar från försäkringar som du har genom ditt arbete eller ditt fackförbund. Fråga dem vad som gäller för dig.
Så ansöker du om aktivitetsersättning vid nedsatt arbetsförmåga för dig under 30 år
1. Ansök
Du kan tidigast få aktivitetsersättning i juli det år som du fyller 19 år.
2. Din läkare eller du ska skicka in ett läkarutlåtande
Oftast skickar din läkare in ett läkarutlåtande till oss där hen beskriver din sjukdom eller funktionsförmåga. I sådana fall behöver du inte göra något. Om läkaren inte gör det ska du skicka in ett läkarutlåtande på 1177.
Intyg (1177.se)
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
3. Du får en handläggare
När vi har fått din ansökan får du en handläggare som utreder ditt ärende. Hen kontaktar dig via brev eller telefon. Då får du veta om det behövs några ytterligare handlingar eller uppgifter.
Om du har lämnat fullmakt till någon annan att sköta ditt ärende kan det ändå hända att handläggaren behöver prata med dig.
4. Du får ett beslut
Det tar vanligtvis 4 månader innan du får ett beslut om aktivitetsersättning. Det kan ta längre tid om det saknas nödvändiga underlag, till exempel ett läkarutlåtande.
- Om din ansökan blir beviljad kommer din handläggare att planera tillsammans med dig vad du ska göra under tiden med aktivitetsersättning.
- Om du får avslag på din ansökan kommer din handläggare att erbjuda dig ett möte med Arbetsförmedlingen.
Om du fått avslag på aktivitetsersättning
5. Utbetalning
Information om när aktivitetsersättning betalas ut:
Utbetalningsdatum och handläggningstider
Du kan ha rätt till bostadstillägg
Om du får aktivitetsersättning kan du ha rätt till bostadstillägg.
Du får ett förmånsintyg
Visa digitalt förmånsintyg, enkelt och hållbart
2 minuterDen här filmen vänder sig till dig som har sjukersättning, aktivitetsersättning eller handikappersättning. Den förklarar på teckenspråk hur du kan använda tjänsten Visa förmånsintyg.
När du har fått aktivitetsersättning får du ett förmånsintyg från oss tillsammans med beslutet. Med förmånsintyget kan du få rabatter från vissa företag. Det är företagen själva som bestämmer om de ger rabatt och vi kan därför inte veta vilka företag som ger rabatter.
Intyg för förmånstagare finns digitalt på Mina sidor och du kan även se intyget i Försäkringskassans app.
Visa förmånsintyg
57 sekunderFilmen visar hur du laddar ner och visar ditt förmånsintyg digitalt.
Om du inte kan använda intyget digitalt
Du kan beställa ett pappersintyg som du får hem via posten.
Vad händer när jag har aktivitetsersättning?
Under tiden som du har aktivitetsersättning planerar du tillsammans med din handläggare på Försäkringskassan vad du ska göra för att kunna börja arbeta eller studera. Om du har förutsättningar att delta i arbetslivsinriktad rehabilitering ska du medverka utifrån din förmåga. Arbetslivsinriktad rehabilitering är insatser som du behöver för att du ska kunna börja arbeta, till exempel arbetsträna på en arbetsplats. För att du ska få rätt insatser samarbetar Försäkringskassan med Arbetsförmedlingen.
Om du vill börja arbeta, eller arbeta mer än vad du gör, ska du alltid ringa din handläggare på Försäkringskassan innan du börjar med det. Ni planerar tillsammans och handläggaren hjälper dig så att du får rätt ersättning.
Ring oss om något ändras
Om du får aktivitetsersättning så måste du ringa till oss på 0771-524 524 och berätta om du:
- börjar arbeta eller studera
- du börjar arbeta i större omfattning än tidigare, till exempel om du får halv ersättning men börjar arbeta heltid
- får en ny, eller ändrad utländsk pension, livränta eller liknande
- flyttar utomlands
- du får ideella uppdrag som tillkommer eller ändras i omfattning
- du fortsätter att arbeta sedan ett beslut om vilande aktivitetsersättning har upphört
- din arbetsförmåga förbättras, även om du inte arbetar.
Förändringar som gäller hur mycket du arbetar måste du anmäla i förväg. Övriga förändringar ska du anmäla så snart du vet. Om du inte anmäler förändringar så kan du bli skyldig att betala tillbaka om du tagit emot för mycket pengar eller fått pengar som du egentligen inte ska ha.
När aktivitetsersättningen upphör
Aktivitetsersättningen är alltid tidsbegränsad. När perioden med aktivitetsersättning tar slut finns olika möjligheter och vissa saker du behöver göra.
Viktigt att göra ‑ skydda din rätt att få sjukpenning
Om du är arbetslös ska du anmäla dig hos Arbetsförmedlingen som arbetssökande den första vardagen i den månad då aktivitetsersättningen upphör. Det gör du för att skydda din rätt att få sjukpenning om du blir sjuk längre fram. Om du arbetade innan du fick aktivitetsersättning så grundas sjukpenningen på din tidigare sjukpenninggrundande inkomst (SGI).
Om du inte har arbetat tidigare och du har haft aktivitetsersättning till och med månaden innan du fyllde 30 år, så kan du ha rätt till sjukpenning i särskilda fall.
Din handläggare kan berätta mer.
Du kan också läsa mer i SGI‑guiden.
Det här kan du ha rätt till
Frågor och svar
-
Ja, du kan ansöka om aktivitetsersättning för tre månader bakåt i tiden. Du får pengarna för den tiden i din första utbetalning.
För att du ska kunna få aktivitetsersättning för månaderna innan du har skickat in din ansökan ska du också skicka in ett läkarutlåtande som visar att du inte kunde arbeta då. Har du fått pengar från a‑kassan, sjukpenning eller kommunen under de månaderna så dras de av från din aktivitetsersättning.
-
Ring till kundcenter på 0771‑524 524 så hjälper de dig.
-
Här kan du läsa om hur mycket Försäkringskassan drar i skatt och hur du undviker kvarskatt om du har fler inkomster.
-
Ja, den delen som är inkomstrelaterat betalas ut till dig oavsett vilket land du bor. Garantiersättning kan du däremot bara ta med dig till länder inom EU/EES, Schweiz och Kanada. Vänd dig till Försäkringskassan för mer information om när du har rätt att ta med din garantiersättning till ett annat land.
Om du flyttar utomlands permanent så ska du anmäla det till Försäkringskassan. Det är viktigt att du talar om vilken adress, bank och kontonummer du vill att aktivitetsersättningen ska skickas till. En gång om året får du ett levnadsintyg skickat till dig som du ska fylla i och skicka in till Försäkringskassan.
Om du bor i Danmark, Finland, Norge eller Tyskland behöver du inte skicka in något levnadsintyg. Uppgifterna om dig hämtas i stället genom datautbyte mellan Sverige och ditt bosättningsland.
-
Du kan arbeta upp till 5 timmar i veckan med till exempel politiskt eller ideellt arbete och ändå behålla hela din aktivitetsersättning. Det gäller om du har hel aktivitetsersättning. Du får heller inte ha för stora inkomster av arbetet. Det är därför viktigt att du kontaktar din handläggare innan du börjar arbeta.
-
Du kan avbryta arbetet eller studierna om du inte längre orkar av att arbeta eller studera. Du kan få tillbaka din aktivitetsersättning.
Kontakta i så fall din handläggare.
-
Nej, CSN betalar inte studiestöd under tid med aktivitetsersättning.
-
Du kan avbryta studierna. Du behöver inte visa något medicinskt underlag när du avbryter studierna.
Du måste anmäla studieavbrottet till Försäkringskassan eftersom en påbörjad studiemånad räknas som en förbrukad prövotidsmånad. Om, och när, du vill återuppta studierna efter ett avbrott ska du ansöka om prövotid igen. Du kan då använda de månader du har kvar av prövotiden.
Om du vill avbryta dina studier räcker det med att du meddelar det till Försäkringskassan. Du får ett meddelande att din prövotid har avbrutits och hur många månader som har förbrukats.
