Försäkringskassans logotyp
Logga in
Tänk på att...

Din webbläsare är av en äldre modell. Det innebär att du kanske inte kan använda alla funktioner på webbplatsen. Vi rekommenderar att du uppdaterar till en nyare version.

Merkostnadsersättning för vuxna

 
Hur fungerar merkostnadsersättning för vuxna? (Teckenspråk) 16 minuter

Den här filmen vänder sig till dig som vill få information på teckenspråk om vad som gäller om du ska ansöka om merkostnadsersättning för vuxna.

 

Du som har extra kostnader på grund av en funktionsnedsättning kan få merkostnadsersättning.

Vem kan få merkostnadsersättning?

Du kan få merkostnadsersättning om du

  • har en funktionsnedsättning som kan antas vara i minst ett år och har fått den innan du fyllde 66 år. För dig som är född 1957 eller tidigare gäller åldersgränsen 65 år
  • har merkostnader på minst 14 325 kronor per år på grund av din funktionsnedsättning
  • har fyllt 18 år och inte har någon underhållsskyldig förälder
  • är försäkrad i Sverige.

Du är i regel försäkrad i Sverige om du bor och arbetar här. Om du bor eller arbetar i olika länder kan det finnas undantag, liksom om du nyligen flyttat hit.

Försäkrad i Sverige

 

Föräldrar är underhållsskyldiga för sina barn tills barnet fyllt 18 år, eller som längst tills barnet fyller 21 år om hen går i gymnasium eller motsvarande.

Vad räknas som merkostnader?

Merkostnader är kostnader som du har på grund av din funktionsnedsättning, alltså kostnader utöver de som är vanliga för personer i samma ålder utan funktionsnedsättning. Merkostnader kan vara engångskostnader eller återkommande kostnader, till exempel för förbrukningsmaterial.

Försäkringskassan bedömer vad som är merkostnader på grund av din funktionsnedsättning.

Man kan som regel inte få ersättning för att köpa en cykel, men om den behöver anpassas för att du ska kunna cykla trots din funktionsnedsättning, kan du ha rätt till merkostnadsersättning.

Merkostnader är indelade i 7 kategorier enligt lagstiftningen.

  • Hälsa, vård och kost – till exempel kostnader för mediciner, patientavgifter och specialkost.
  • Slitage och rengöring – till exempel slitage av kläder, extra tvätt och rengöring.
  • Resor – till exempel resor med egen bil om du inte kan åka kollektivt, eller sjuk- och behandlingsresor som inte ersätts av kommunen eller regionen.
  • Hjälpmedel – till exempel vid inköp, hyra eller försäkring.
  • Hjälp i den dagliga livsföringen – till exempel kostnader för god man, hemtjänst eller andra insatser som beviljas av kommunen.
  • Boende – Vid till exempel byte av bostad kan kostnader uppkomma för ett extra rum eller större bostadsyta, som behövs för vårdutrustning eller hjälpmedel.
  • Övriga ändamål.

Kostnader som staten, kommunen eller regionen betalar

Sådant som staten, kommunen eller regionen betalar (kallas Annat samhällsstöd), räknas inte som en merkostnad och därför får du inte ersättning för det. För sjukresor kan du bara få kostnaden upp till högkostnadsskyddet godkänd som merkostnad.

Kostnader för hjälpmedel kan inte godtas som merkostnader, om det finns likvärdigt hjälpmedel att låna gratis från kommunen eller regionen. Kontakta därför kommunen eller regionen innan du köper hjälpmedel som du behöver på grund av din funktionsnedsättning.

 

Försäkringskassan bedömer om de kostnader du angett i ansökan kan godkännas som merkostnader. För att få merkostnadsersättning krävs att villkoren som beskrivs i lagstiftningen är uppfyllda:

  • Kostnaden måste uppstå på grund av en funktionsnedsättning – Vi bedömer med stöd av informationen i de medicinska underlagen om det finns ett samband mellan funktionsnedsättningen och kostnaden.
  • Kostnaden måste vara utöver vad som är vanligt att ha i motsvarande ålder –Försäkringskassan tar information från till exempel Konsumentverket, för att avgöra vad som är normala kostnader även utan funktionsnedsättning. Därefter gör vi en bedömning.
  • Kostnaden måste vara skälig – Skälig är ett uttryck som används i lagstiftningen och skulle kunna jämföras med att kostnaden är rimlig. Försäkringskassan bedömer kostnadernas storlek med hänsyn till den individuella livssituationen. Vad som är skäligt kan variera och vi utreder därför merkostnaderna. Vi använder information från olika källor, till exempel Konsumentverket, Energimyndigheten, FASS, regioner, arbetsterapeut, apotek och distriktssköterska.

 

Alla har kostnader för till exempel kläder oavsett om man har en funktionsnedsättning eller inte. Sådana kostnader kallar vi normala kostnader och du kan inte få merkostnadsersättning för dem. Om du har högre kostnader på grund av din funktionsnedsättning är det en merkostnad och du kan ha rätt till merkostnadsersättning.

Du räknar ut hur stora kostnader du har per år. Du kan till exempel använda information från Konsumentverket för att ta reda på vilka kostnader man vanligtvis har även utan funktionsnedsättning. Sedan räknar du ut de kostnader du har som är utöver de kostnader man vanligtvis har utan funktionsnedsättning. Om du inte vet skriver du det i din ansökan, så att du kan få stöd av din handläggare.

Individuella kostnader

I sammanställningarna av individuella kostnader för vuxna hittar du tabeller med Konsumentverkets beräkning av ett antal normala kostnader.

Sammanställning av individuella kostnader för vuxna 2024 Pdf, 1 MB, öppnas i nytt fönster.

Sammanställning av individuella kostnader för vuxna 2023 Pdf, 1 MB, öppnas i nytt fönster.

Hushållsgemensamma kostnader

I sammanställningarna av hushållsgemensamma kostnader hittar du tabeller med Konsumentverkets beräkning av ett antal normala kostnader.

Sammanställning av hushållsgemensamma kostnader 2024 Pdf, 3 MB, öppnas i nytt fönster.

Sammanställning av hushållsgemensamma kostnader 2023 Pdf, 3 MB, öppnas i nytt fönster.

Om du behöver hjälpmedel finns information på 1177 vårdguiden.

1177 vårdguiden (1177.se) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Om staten, kommunen eller regionen ersätter någon del av dina kostnader behöver du räkna bort det när du beräknar hur stora merkostnader du har.

Om du har en merkostnad för en dyrare produkt med lång livslängd beräknar Försäkringskassan vad den årliga kostnaden blir. Det betyder att merkostnaden fördelas på det antal år produkten förväntas användas.

 

Förutom de grundläggande förutsättningarna för merkostnadsersättning så är det också några andra villkor som måste vara uppfyllda:

  • vården ska ha bedömt att de behandlingar som är prioriterade av Socialstyrelsen vid obesitas inte är medicinskt motiverade för dig
  • du ska ha påbörjat behandlingen med läkemedlet före 66 års ålder
  • du ska ha diagnostiserats med obesitas före 66 års ålder.

När du ansökt kommer vi att göra en individuell bedömning av om du har rätt till merkostnadsersättning.

Hur mycket pengar får jag?

Du kan få mellan 1 433 och 3 343 kronor per månad beroende på hur stora merkostnader du har. Om dina merkostnader är lägre än 14 325 kronor per år kan du inte få ersättning.

Beloppen gäller för 2024 och räknas om vid varje årsskifte för att följa prisutvecklingen i samhället. Du betalar ingen skatt på ersättningen.

Aktuella belopp

Merkostnader per år och ersättning per månad

  • Dina merkostnader är minst 14 325 kronor per år. Du kan få 1 433 kronor per månad.
  • Dina merkostnader är minst 20 055 kronor per år. Du kan få 1 910 kronor per månad.
  • Dina merkostnader är minst 25 785 kronor per år. Du kan få 2 388 kronor per månad.
  • Dina merkostnader är minst 31 515 kronor per år. Du kan få 2 865 kronor per månad.
  • Dina merkostnader är minst 37 245 kronor per år. Du kan få maxbeloppet 3 343 kronor per månad.

Så ansöker du om merkostnadsersättning för vuxna

1. Ansök

Ansök om merkostnadsersättning, du kan beskriva dina merkostnader i e-tjänsten. Läs om hur du kan räkna ut dina merkostnader under rubriken Räkna ut din merkostnad.

Skriv i ansökan om du hellre vill berätta om dina merkostnader muntligt än att skicka in dem när du ansöker.

 

 

Ansök om merkostnadsersättning för din huvudman på Mina sidor. Välj ställföreträdare i rullistan på inloggningssidan och fyll i ditt eget personnummer.

2. Din läkare eller du ska skicka in ett läkarutlåtande

Försäkringskassan behöver ett läkarutlåtande som beskriver din funktionsnedsättning. Det är viktigt att intyget är undertecknat av samma läkare som utfärdat det åt dig.

En del vårdmottagningar kan utfärda digitala läkarutlåtanden, då skickar läkaren ofta utlåtandet direkt till Försäkringskassan. Logga in på Mina sidor för att se om vi redan har fått det från läkaren. Om du inte ser att vi har tagit emot läkarutlåtandet kan du skicka in det till oss via 1177.

Om din vårdmottagning inte kan utfärda digitala läkarutlåtanden kan du som ansöker via vår e-tjänst skicka in läkarutlåtandet och andra bilagor digitalt via Mina sidor så snart vi har tagit emot din ansökan. Du kan se ditt ärende på Mina sidor inom ett dygn efter att du ansökt och klickar då på Lägg till bilagor till din ansökan.

Om du inte ansöker via e‑tjänsten skickar du läkarintyget och andra bilagor till:

Försäkringskassans inläsningscentral
839 88 Östersund

3. Försäkringskassan kontaktar dig

När vi har börjat handlägga ditt ärende, bokar vi en tid med dig och går igenom dina kostnader tillsammans.

Förbered dig inför samtalet så att du kan beskriva vilka kostnader du har på grund av din funktionsnedsättning, orsaken till kostnaderna och hur du har beräknat dem om det inte redan framgår av din ansökan.

Om du har skrivit att du behöver tolk kommer handläggaren att boka det till samtalet.

4. Du får ett beslut

Vi bedömer vilka av dina kostnader som är skäliga och kan godkännas. Sedan räknar vi ihop de godkända merkostnaderna för att se om du kan få merkostnadsersättning. Om dina merkostnader är minst 14 325 kronor per år får du ett beslut om ett visst belopp per månad. Beslutet kan vara tidsbegränsat eller gälla tills vidare.

Handläggningstiden kan variera beroende på bland annat hur komplicerat ditt ärende är eller om vi behöver be dig komplettera din ansökan. Så vi kan inte säga exakt men i normalfallet kan du räkna med att få beslut inom cirka fyra månader. Du går inte miste om några pengar medan vi handlägger din ansökan. Har du rätt till ersättning får du pengarna i efterskott då vi fattat beslutet.

5. Utbetalning

Merkostnadsersättningen betalas ut den 18:e eller 19:e varje månad.

För avvikande utbetalningsdagar se:

Utbetalningsdatum och handläggningstider

När syns utbetalningen på Mina sidor?

Under Utbetalningar på Mina sidor kan du se din utbetalning 8 dagar innan pengarna kommer.

6. Meddela oss om något förändras

Det är viktigt att du meddelar oss om merkostnaderna du får ersättning för minskar eller upphör. Det måste du göra så snart som möjligt, men senast 14 dagar efter det förändrats. Det går bra att ringa oss på telefon 0771 – 524 524. Om du inte meddelar oss och vi betalar ut för hög ersättning riskerar du att få betala tillbaka pengar i efterhand.

Om merkostnaderna ökat måste du skicka in en ny ansökan. Om du vill kan du ringa oss innan så kan vi gå igenom om förändringen kan leda till att du får högre ersättning. Då ringer du på samma nummer som ovan.

Frågor och svar

  • Nej. Du kan inte få merkostnadsersättning för den hjälp som du får av en anhörig utan att betala för det. Det beror på att du inte har någon merkostnad då.

  • Ja, när det finns ett beslut om arvodet från överförmyndaren.

  • I beslutsbrevet som du får när du beviljas merkostnadsersättning står det hur länge beslutet gäller. Du kan få merkostnadsersättning med eller utan tidsbegränsning. Om beslutet är tidsbegränsat kan du, om du anser att du fortfarande har rätt till merkostnadsersättning, ansöka igen när beslutet slutar att gälla.

  • Ja, du kan beviljas merkostnadsersättning från upp till tre månader före ansökningsmånaden. Det förutsätter att du redan då hade tillräckligt höga skäliga merkostnader för att ha rätt till ersättning.

  • Ja. Du kan ha assistansersättning och merkostnadsersättning samtidigt men dina merkostnader kan inte vara kostnader som ersätts genom assistansersättningen.

  • Du får behålla din merkostnadsersättning så länge du har samma merkostnader. Ett beslut följs upp när något ändras, till exempel om kostnaderna minskar eller inte finns kvar. Därför är det viktigt att du meddelar oss om något förändras. Vi kommer också att följa upp din ersättning när du får beslut om allmän ålderspension.

  • Ja, du får behålla merkostnadsersättningen om vården beräknas pågå högst sex månader.

  • Ja, om du är blind har du rätt till merkostnadsersättning på den högsta ersättningsnivån. Om du samtidigt får hel aktivitetsersättning, sjukersättning eller ålderspension har du rätt till 40 procent av prisbasbeloppet.

    Men om du har kostnader på grund av din funktionsnedsättning som uppgår till ett högre belopp än vad som motsvarar merkostnadsersättning på denna garanterade nivå, kan du få merkostnadsersättning på en högre nivå.

    Dina kostnader räknas samman och bedöms på samma sätt som står under rubriken Hur vi bedömer din merkostnad. Du behöver välja om du vill ansöka om ersättning på garanterad nivå eller för dina kostnader som du har till följd av funktionsnedsättningen.

  • Ja, om du är gravt hörselskadad har du rätt till merkostnadsersättning som motsvarar 40 procent av prisbasbeloppet. Men om du har merkostnader på grund av din funktionsnedsättning som uppgår till ett högre belopp än vad som motsvarar merkostnadsersättning på denna garanterade nivå, kan du få merkostnadsersättning på en högre nivå.

    Dina kostnader räknas samman och bedöms på samma sätt som står under rubriken Hur vi bedömer din merkostnad. Du behöver välja om du vill ansöka om ersättning på garanterad nivå eller för dina kostnader som du har till följd av funktionsnedsättningen.

  • Nej. Det förmånsintyg som finns för handikappersättning motiverades från början utifrån att det var en pensionsförmån precis som sjuk- och aktivitetsersättning, vilket idag inte är fallet. Merkostnadsersättning utgår endast från merkostnader som en person har utifrån sin eller sitt barns funktionsnedsättning.

    Ersättningen är skattefri och har därmed ingen koppling till pension. Det innebär att förmånsintyget kommer att finnas kvar inom handikappersättningen men det kommer inte att finnas för merkostnadsersättning.

  • Ja, ett beslut om merkostnadsersättning ska följas upp regelbundet, minst vart fjärde år om det inte finns skäl för uppföljning med längre mellanrum eller när förhållanden som påverkar rätten till ersättningen ändras.

    Exempel på ändrade förhållanden är om en eller flera av dina merkostnader har upphört eller om ditt hälsotillstånd har blivit bättre.

  • Har du kostnad för hjälpmedel till följd av att du har skadat dig i arbetet kan du ansöka om ersättning från arbetsskadeersättningen. Du kan inte få ersättning för samma kostnad via merkostnadsersättningen.

    Du kan ansöka om merkostnadsersättning för andra relaterade kostnader förutsatt att dessa kommer upp i till nivåerna du kan se längre upp på sidan. Om du behöver hjälpmedel i arbetet kan du ansöka om ersättning för arbetshjälpmedel

    Läs mer om:
    Arbetsskadeförsäkringen

    Arbetshjälpmedel Länk till annan webbplats.

  • Nej, du behöver inte redovisa dina kostnader med kvitton. Har du underlag, till exempel kvitton, kan det vara ett sätt för dig att visa att du har kostnaden, när du betalar den och hur mycket du betalar. Finns det ett underlag kan det alltså underlätta utredningen både för dig och för Försäkringskassan vid din ansökan om merkostnadsersättning.

  • Vi har en viss handläggningstid och det är därför bra om du kommer in med din ansökan fyra månader innan ditt beslut upphör.

  • De allmänna råden innehåller rekommendationer för hur Försäkringskassan ska beräkna dina merkostnader under en period om tolv månader.

  • De allmänna råden påverkar beslut som fattas från och med 15 juni 2022.

Relaterade länkar

Aktuellt

Om du har en sjukdom eller en funktionsnedsättning som kan påverka dina tänder

Tips från Försäkringskassan

Senast uppdaterad