Du som läkare bidrar med den medicinska informationen medan Försäkringskassan gör DFA-analysen. Det är nödvändigt att du tydligt skiljer barnets rapporterade besvär från den kliniska bedömningen av det som observerats i samband med den medicinska undersökningen eller utredningen.

Funktionsnedsättning

Funktioner är kroppens olika förmågor som till exempel att kunna spänna en muskel eller rikta sin uppmärksamhet.

Med funktionsnedsättning menas en förlust eller avvikelse i fysisk eller psykisk funktion i förhållande till vad som kan ses som det normala spannet av funktion. Nedsättningen ska avse en påvisbar variation från det som kan anses vara normalvariationen i åldersgruppen. För funktionsnedsättningar som inte alltid kan observeras direkt, till exempel psykiska funktioner, kan en observation av hur barnet beter sig tydliggöra dessa. Till exempel kan du som läkare uppmärksamma minnes- och koncentrationssvårigheter genom riktade frågor eller standardiserade frågor och test. Du kan notera om barnet har svårt att hålla tråden eller glömmer det man nyss samtalat om. Om du har gjort någon neuropsykiatrisk testning får du gärna ange det. Det är viktigt att graden av funktionsnedsättning framgår och hur du har kommit fram till detta (i undersökningsrummet, testning etc.)

Aktivitetsbegränsning

Aktivitetsbegränsningen är de konsekvenser som en sjukdom eller skada har för individens förmåga till aktiviteter. Bedömningen av aktivitetsbegränsningen ska ställas i relation till vad som kan förväntas i det dagliga livet.

Exempel 1

Barnet har besvär från rörelseapparaten som kan ha en påverkan på de kroppsliga funktionerna, funktionsnedsättningen, i form av till exempel muskelsvaghet eller rörelseinskränkning.

En sådan funktionsnedsättning kan få konsekvenser för barnet i form av svårigheter att ändra kroppsställning, svårigheter att lyfta, bära eller att gå. Det är denna begränsning av aktivitetsförmågan, aktivitetsbegränsningen, på individnivå som ska beskrivas.

Att dessutom på något sätt försöka gradera begränsningen är många gånger en förutsättning för att informationen ska bli begriplig. Exempel på en aktivitetsbegränsning kan exempelvis vara när barnet endast med stor svårighet kan resa sig från en stol för att lägga sig på en säng. Att med hjälp av endera armen inte kunna lyfta ett mjölkpaket kan vara ett annat exempel på en aktivitetsbegränsning. Hur långt barnet kan gå, med eller utan hjälpmedel, med eller stöd från föräldern eller vuxen person är ytterligare ett exempel på hur begränsningen kan tydliggöras.

Exempel 2

Barnet har svårigheter med impulsstyrning och koncentration. Barnets psykiska funktioner ska beskrivas på individuell nivå. Det är viktigt för Försäkringskassan att förstå i vilken utsträckning funktionerna är påverkade. Beskriv om det är lätt, måttligt eller gravt nedsatt förmåga till impulsstyrning. Förklara även hur du kommit fram till slutsatsen. Det kan vara observationer under besöket eller resultat från mer formell testning med psykolog eller arbetsterapeut.

En funktionsnedsättning när det gäller impulsstyrning och koncentration kan få konsekvenser för barnet i form av inlärningssvårigheter och problem med att till exempel passa tider eller hantera konflikter och oförutsedda händelser. Det är denna aktivitetsbegränsning som ska beskrivas på individnivå, exempelvis om barnet mycket lätt triggas av mindre störningsljud från gatan och då inte själv klarar att gå tillbaka till det barnet höll på med, eller om barnet snabbt reagerar med ilska på mindre motgångar.

Här följer en beskrivning av vilken information Försäkringskassan frågar efter i läkarutlåtandets respektive fält. Om utrymmet i någon ruta inte räcker till använder du fortsättningsbladet på sista sidan i blanketten.

Använd ett enkelt och begripligt språk. Förklara gärna komplicerade medicinska termer så att både barnets vårdnadshavare och Försäkringskassans handläggare kan förstå.

3220 Läkarutlåtande för omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning Pdf, 941 kB.

Fält 3: Utlåtandet är baserat på

Här skriver du vad du baserat läkarutlåtandet på. Fyll i ett eller flera alternativ.

Om utlåtandet är baserat på din undersökning av barnet skriver du datum för det senaste undersökningstillfället.

Motivera under punkt 9 ”Övriga upplysningar” om det inte varit aktuellt med någon undersökning av barnet.

Fält 3a: Finns det andra medicinska utredningar och underlag som är relevanta för fastställd diagnos?

Om det finns andra utredningar eller underlag som är relevanta för de fastställda diagnoserna kan du skriva det här. Det kan till exempel vara ett neuropsykiatriskt utlåtande, ett underlag från habiliteringen, en utredning från en annan specialistenhet eller underlag från andra yrkesprofessioner inom hälso- och sjukvården. Ange även utredningar som du vet har gjorts men som du inte själv har tagit del av. Bifoga gärna utredningar eller underlag som du har tillgång till. Om du inte har tillgång till dem, så skriv gärna från vilken vårdgivare Försäkringskassan kan begära dem.

Fält 4: Diagnos

Ange samtliga diagnoser som påverkar funktionsförmågan. Skriv den diagnos som har störst betydelse först. Skriv även diagnoskod. Om det inte finns en fastställd diagnos kan du ange symtomdiagnos.

Fält 4a: Beskriv kortfattat historiken för diagnoserna ovan

Här skriver du kortfattat när och hur diagnosen debuterat och utvecklats fram till i dag. Beskriv också eventuell övrig medicinsk historik som du bedömer är av betydelse. Försäkringskassan behöver uppgifterna för att förstå barnets nuvarande svårigheter. Du behöver däremot inte redovisa barnets fullständiga medicinska historik.

Fält 5: Funktionsnedsättning

Här beskriver du barnets funktionsnedsättningar och redovisar fysiska och psykiska undersökningsfynd samt observationer som kommit fram vid din undersökning.

Fältet är indelat i funktionsområden enligt ICF klassifikation. Beskriv barnets funktionsnedsättning under respektive funktionsområde. Ange även graden av funktionsnedsättning om det är möjligt.

Om barnet inte har någon funktionsnedsättning inom ett funktionsområde, eller om du bedömer att den inte är relevant för ansökan om omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning, lämnas rutan tom.

Även resultatet av undersökningar genomförda av en annan legitimerad yrkesutövare inom hälso- och sjukvården kan anges.

Fält 6: Aktivitetsbegränsningar

Ange de aktivitetsbegränsningar som är en konsekvens av eller kan härledas till barnets funktionsnedsättningar. Aktivitetsbegränsningarna ska vara beskrivna på individnivå, det vill säga hur sjukdomen eller funktionsnedsättningen begränsar barnets förmåga att klara aktiviteter i det dagliga livet.

Vi efterfrågar inte din bedömning av vilket utökat behov av omvårdnad och tillsyn som barnet har. Försäkringskassan utreder förälderns rätt till omvårdnadsbidrag genom att bedöma barnets behov. Vi efterfrågar inte heller inte din bedömning av vilka merkostnader som föräldrarna har. Försäkringskassan utreder föräldrarnas rätt till merkostnadsersättning efter ett samtal med föräldrarna.

Fält 7: Pågående och planerade medicinska behandlingar

Ange behandlingar och rehabiliterande insatser, till exempel träning, läkemedel, hjälpmedel eller ordinerad specialkost som ges på grund av barnets funktionsnedsättning. Det är relevant för Försäkringskassan att veta vilka behandlingar eller insatser som ordinerats barnet för att det kan påverka barnets behov av särskild omvårdnad och tillsyn eller kostnader. Skriv även vem som är ansvarig vårdgivare och tidsplan för behandlingen eller insatsen.

Fält 8: Hur förväntas barnets funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsningar utvecklas över tid?

Här skriver du hur du bedömer att barnets funktionsnedsättningar och aktivitetsbegränsningar kommer att utvecklas över tid och hur länge de förväntas kvarstå (månader eller år). Du behöver däremot inte ange prognos för respektive diagnos.

Försäkringskassan behöver informationen för att kunna bedöma om föräldern har rätt till omvårdnadsbidrag eller merkostnadsersättning.