Försäkringskassans logotyp
Logga in
Tänk på att...

Din webbläsare är av en äldre modell. Det innebär att du kanske inte kan använda alla funktioner på webbplatsen. Vi rekommenderar att du uppdaterar till en nyare version.

Så här beräknas bostadstillägg

Bostadstillägg är pengar du kan få om du har aktivitetsersättning eller sjukersättning och har kostnader för ditt boende. Bostadstillägget räknas ut från dina boendekostnader, inkomster, tillgångar och skulder.

Hur mycket kan man få?

Du kan få som mest 6 550 kronor per månad. Ersättning betalas inte ut för den del av din boendekostnad som överstiger 7 500 kronor.

Nivåer för ersättningen:

  • För boendekostnader upp till 5 000 kronor ersätts 96 procent.
  • För boendekostnader från 5 000 och upp till 7 500 kronor ersätts 70 procent.
  • För boendekostnader som är mer än 7 500 kronor får du ingen ersättning.

Hur beräknas bostadstillägg?

Utifrån dina boendekostnader räknar Försäkringskassan ut ett maximalt bostadstillägg. Det är det högsta möjliga bostadstillägg som du kan få före ett eventuellt inkomstavdrag. Inkomstavdraget räknas ut utifrån dina inkomster, tillgångar och skulder.

Det maximala bostadstillägget minus inkomstavdraget blir summan som ska betalas ut per år. Eftersom du får bostadstillägg varje månad delas summan med 12.

Hur beräknas boendekostnader?

Vi räknar ut din boendekostnad utifrån hur du bor och vilka kostnader du har för ditt boende.

Om du är gift eller sambo räknar vi med att din boendekostnad är hälften av er gemensamma boendekostnad. Om du bor tillsammans med andra räknar vi ut din del av boendekostnaden.

 

Du som bor i en hyrd bostad bor till exempel i hyresrätt, andra hand, i gruppbostad eller är inneboende.

I boendekostnaden ingår hyra inklusive värme och vatten. Kostnaden för hushållsel ingår inte. Avgifter som står på hyresspecifikationen och som har anknytning till bostaden eller boendet räknas med i din boendekostnad.

Om kostnaden för hushållsel framgår av din hyresspecifikation kommer ett schablonbelopp att dras av från boendekostnaden. Schablonbeloppet för hushållsel bestäms av Pensionsmyndigheten.

 

I boendekostnaden ingår avgiften, värme och vatten. Kostnaden för hushållsel ingår inte. Om du betalar ränta för ett lån som har bostadsrätten som säkerhet, räknas 70 procent av räntekostnaden för det lånet med i boendekostnaden. Avgifter som står på avgiftsspecifikationen och som har anknytning till bostaden eller boendet räknas med i din boendekostnad.

Om kostnaden för hushållsel framgår av din avgiftsspecifikation kommer ett schablonbelopp att dras av. Schablonbeloppet för hushållsel bestäms av Pensionsmyndigheten.

 

I boendekostnaden kan det ingå:

  • kommunal fastighetsavgift
  • uppvärmning och övriga driftskostnader enligt schablonbeloppet som bestäms av Pensionsmyndigheten
  • 70 procent av räntekostnader för lån som har bostaden som säkerhet
  • 70 procent av tomträttsavgäld
  • avgift för arrenderad tomt.

Boendekostnaden minskar

Din boendekostnad minskas om du:

  • får bostadsbidrag för barnfamiljer
  • har barn mellan 18‑20 år som bor hemma, och barnet har en tillräckligt hög inkomst för att ses som självförsörjande
  • har barn som fyllt 20 år som bor hemma och barnet inte får förlängt barnbidrag eller studiehjälp
  • har en eller flera inneboende
  • bedriver näringsverksamhet hemma.

Inkomster, tillgångar och skulder påverkar hur mycket du kan få

Inkomster, tillgångar och skulder räknas ihop till ett så kallat inkomstavdrag och det påverkar hur mycket bostadstillägg du kan få. Om du är gift eller sambo så påverkar bådas inkomster, tillgångar och skulder hur mycket bostadstillägg du kan få.

Inkomster som påverkar bostadstillägget

Ditt bostadstillägg påverkas av:

  • aktivitetsersättning eller sjukersättning
  • inkomst av tjänst ‑ till exempel lön och tjänstepension
  • inkomst av näringsverksamhet ‑ inkomster från enskild firma, enkelt bolag eller handelsbolag
  • inkomst av kapital ‑ ränteinkomster och kapitalvinster
  • skattefria inkomster ‑ till exempel bidragsdelen av studiemedel och vissa utländska inkomster.

Vi räknar ut summan av dina olika inkomster per år. Inkomst av kapital beräknas enligt din senaste beslutade deklaration. De andra inkomsterna beräknas utifrån din aktuella årsinkomst.

Hur stor del av inkomsten räknas med?

I din inkomst räknas det här med:

  • 100 procent av aktivitetsersättning eller sjukersättning och inkomst av kapital
  • 80 procent av till exempel sjukpenning, föräldrapenning och a‑kassa
  • 50 procent av arbetsinkomsten.

Hur stor del av tillgångarna räknas med?

Tillgångar som räknas med är:

  • pengar som du har på bankkonto
  • fonder, aktier och obligationer
  • kapitalförsäkringar och taxeringsvärdet för annan bostad än din permanentbostad, till exempel sommarstugan.

Alla pengar som du har i kapitalförsäkringar, och hela taxeringsvärdet för annan bostad räknas med i tillgångar. Men när det gäller pengar som du har på bankkontot räknas bara de som överstiger 25 000 kronor. Av värdet för fonder, aktier och obligationer räknas bara den summa som är kvar när vi dragit av 20 procent.

Förmögenhet

Tillgångar och skulder räknas ut enligt värdet de hade den 31 december föregående år. Från dina tillgångar drar vi av de skulder som inte är kopplade till din bostad. Det som är kvar kallas för din förmögenhet.

För dig som är ensamstående påverkas bara bostadstillägget när förmögenheten överstiger 100 000 kronor. Ditt förmögenhetstillägg är 15 procent av den förmögenhet som överstiger 100 000 kronor.

För dig som är gift eller sambo blir gränsen 200 000 kronor. Ditt förmögenhetstillägg är 15 procent av den förmögenhet som överstiger 200 000 kronor.

Inkomstavdrag

Den del av dina inkomster plus förmögenhetstillägg som är högre än garantinivån för aktivitetsersättning och sjukersättning kallas för reduceringsinkomst. Inkomstavdraget är

  • 62 procent av reduceringsinkomsten upp till ett prisbasbelopp, samt
  • 50 procent av reduceringsinkomsten som överstiger ett prisbasbelopp.

Regeringen beslutar varje år hur stort prisbasbeloppet ska vara.

Beräkning av bostadstillägg om du bor i en hyresrätt

 

Laila bor i en hyresrätt. Hennes hyra är 7 500 kronor per månad inklusive värme och varmvatten.

Lailas inkomster:

50 044 kronor per år i sjukersättning
180 000 kronor per år i lön

Lailas tillgångar:

30 000 kronor på ett bankkonto
50 000 kronor i fonder
100 000 kronor i kapitalförsäkring

Lailas maximala bostadstillägg

Hyran är 7 500 kronor per månad.

5 000 kronor x 96 procent ger 4 800 kronor per månad.
(För boendekostnader upp till 5 000 kronor ersätts 96 procent)

2 500 kronor x 70 procent ger 1 750 kronor per månad.
(För boendekostnader från 5 000 och upp till 7 500 kronor ersätts 70 procent)

4 800 kronor + 1 750 kronor ger 6 550 kronor.

6 550 kronor x 12 blir 78 600 kronor.

Maximalt bostadstillägg för Laila är 78 600 kronor per år.

Inkomstavdrag

Lailas inkomster

Sjukersättning = 50 044 kronor per år

(100 procent av sjukersättningen räknas med i inkomsten)

Arbetsinkomst = 180 000 per år, halva inkomsten räknas bort vilket ger 90 000 kronor per år.

(50 procent av arbetsinkomsten räknas med i inkomsten)

50 044 kronor per år (sjukersättning) + 90 000 kronor per år (arbetsinkomst)

Lailas inkomst är 140 044 kronor.

Lailas förmögenhet

Tillgångar på bankkonto: De 30 000 kronor som finns på Lailas bankkonto minskas med 25 000 kronor, då återstår 5 000 kronor.

(Pengar på bankkonton minskas med 25 000 kronor)

Fonder: De 50 000 kronor som Laila har placerade i fonder minskas med 20 procent av värdet, då återstår 40 000 kronor.

(Fonder, aktier och obligationer minskas med 20 procent av sitt värde)

Kapitalförsäkring: Laila har 100 000 kronor i kapitalförsäkring och hela värdet räknas med.

(Kapitalförsäkringar räknas med till 100 procent.)

5 000 kronor+40 000 kronor+100 000 kronor ger 145 000 kronor i förmögenhet.

Förmögenhetstillägg

Förmögenhet 145 000 kronor minus 100 000 kronor (för den som är ensamstående) x 15 procent ger 6 750 kronor.

Lailas förmögenhetstillägg är 6 750 kronor.

Reduceringsinkomst

140 044 kronor per år (inkomster) + 6 750 kronor per år (förmögenhetstillägg) - 134 274 kronor per år (garantinivå) ger 12 520 kronor per år.

Garantinivån för hel sjukersättning som används i exemplet är 134 274 kronor per år. Garantinivån beror på personens ålder.

Lailas reduceringsinkomst är 12 520 kronor.

Inkomstavdrag

Reduceringsinkomst = 12 520 kronor

Andel avdrag = 62 procent

Prisbasbelopp i exemplet = 48 300 kronor

12 520 kronor (reduceringsinkomst) x 62 procent = 7 762 kronor.

Lailas inkomstavdrag är 7 762 kronor.

Så här mycket får Laila i bostadstillägg

78 600 kronor (maximalt bostadstillägg) - 7 762 kronor (inkomstavdrag) ger 70 838 kronor per år

70 838 kronor delat på 12 månader = 5 903 kronor per månad

Laila får 5 903 kronor i månaden i bostadstillägg.

Frågor och svar

  • Pensionsmyndigheten ansvarar för en föreskrift om uppskattning av kostnader för en bostadsuppvärmning, hushållsel och övrig drift vid beräkning av bostadskostnad. I föreskriften bestäms olika schablonbelopp som används till exempel för att minska boendekostnaden när kostnaden för el framgår av en hyresspecifikation eller för att lägga till driftskostnader för småhus.

  • Hur mycket du får i aktivitetsersättning eller sjukersättning beror på vilka inkomster du har haft. Om du inte har arbetat eller haft låga inkomster får du garantiersättning. Hur mycket du kan få i garantiersättning beror på din ålder och hur länge du har bott i Sverige.

    Inom bostadstillägg används garantinivån för hel aktivitetsersättning eller sjukersättning för att bestämma ett fribelopp. Fribeloppet anger gränsen för när en persons inkomster börjar påverka hur stort bostadstillägg hen kan få.

  • Prisbasbeloppet fastställs av regeringen och ändras varje år. Det används som grund för beräkning av olika ersättningar inom bland annat socialförsäkringen.

Relaterade länkar

Ersättningsinformation

Prisbasbelopp och garantinivå

Tips från Försäkringskassan

Senast uppdaterad