Hur många får assistansersättning?
Assistansersättning är ett ekonomiskt stöd som infördes 1994. Sedan dess har drygt 36 000 personer fått assistansersättning. Antalet assistansmottagare har varierat över tid samtidigt som det genomsnittliga antalet timmar ökat. Det har alltid varit fler män än kvinnor som har fått assistansersättning.
Syftet med assistansersättningen är att ge personer med betydande funktionsnedsättningar möjlighet att leva ett självständigt liv och delta aktivt i samhället. Genom ersättningen kan de assistansberättigade anställa personliga assistenter som hjälper dem med olika vardagssysslor, personlig omvårdnad och andra aktiviteter. Både vuxna och barn kan få assistansersättning.
Assistansersättningens utveckling och könsskillnader
1994 beviljades drygt 6 100 personer assistansersättning från Försäkringskassan. Antalet assistansmottagare ökade sedan varje år fram till 2010, till 16 000 personer. Orsakerna bakom ökningen är inte helt kända, men något som troligen har bidragit är en ökad kännedom om ersättningen plus förändringar i lagstiftningen.
Mellan 2010 och 2015 låg antalet mottagare på ungefär samma nivå. Därefter minskade det till 13 300 personer 2023. En förklaring till minskningen är en dom som kom 2015 från Högsta förvaltningsdomstolen (HFD). Domen innebar att det blev svårare för personer som behövde aktiv tillsyn att få assistansersättning, vilket fick en stor påverkan på antalet nya mottagare.
I december 2023 var det 55 procent män och 45 procent kvinnor som fick assistansersättning. Att fler män än kvinnor får ersättningen skulle kunna förklaras med att vissa funktionsnedsättningar är vanligare bland män än kvinnor, till exempel intellektuell funktionsnedsättning och autism (enligt Socialstyrelsen rapport Insatser och stöd till personer med funktionsnedsättning Lägesrapport 2023).
Antal personer med assistansersättning efter kön, decembervärdet 1994–
Statistikdatabasen: Antal personer som fått assistansersättning från och med 1994
Sedan assistansersättningen infördes har genomsnittligt antal timmar per mottagare ökat. I december 2023 fick assistansberättigade i genomsnitt 134 timmar assistans i veckan eller ungefär 19 timmar per dygn. Män har i genomsnitt något fler assistanstimmar i veckan än kvinnor.
Genomsnittligt antal timmar per vecka, decembervärdet 1994–
Statistikdatabasen: Antal personer som fått assistansersättning från och med 1994
Ökade utgifter beror på fler timmar (Korta analyser 2016:3)
Pdf, 279 kB, öppnas i nytt fönster.
Genomsnittligt antal timmar varierar efter grundläggande behov
För att få assistansersättning måste man omfattas av lagen om stöd och service (LSS)
och dessutom behöva hjälp med grundläggande behov. De grundläggande behoven är
- andning
- personlig hygien
- måltider (inkl. sondmatning)
- av- och påklädning
- kommunikation med andra
- stöd för att förebygga skada vid en psykisk funktionsnedsättning
- stöd som behöver ges löpande på grund av ett medicinskt tillstånd.
Assistansersättning från Försäkringskassan kan man få först om ens grundläggande behov i genomsnitt uppgår till mer än 20 timmar i veckan. Den som klarar sig med färre timmar ska få hjälp från sin kommun.
Under 2023 togs det grundläggande behovet ”Annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper” bort, samtidigt som två nya grundläggande behov tillkom: ”Stöd som behöver ges löpande på grund av ett medicinskt tillstånd” och ”Stöd för att förebygga skada vid en psykisk funktionsnedsättning”. Under 2019 infördes de grundläggande behovet ”Andning” och hjälp med måltider i form av ”Sondmatning”. Bland förstagångsbeviljanden är det dessa fyra grundläggande behov som det beviljades högst genomsnittligt antal timmar per vecka under 2023.
Genomsnittligt antal timmar per vecka efter grundläggande behov, 2018-
* Sondmatning är inget eget grundläggande behov utan ingår i måltider men särredovisas i diagrammet.
Anledning till assistans varierar efter kön och ålder
För att få assistansersättning måste man omfattas av lagen om stöd och service (LSS) och tillhöra en av LSS personkrets tre grupper:
- Grupp 1: personer som har utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd.
- Grupp 2: personer som har fått ett betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder, föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom.
- Grupp 3: personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som inte beror på normalt åldrande och som orsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ger ett omfattande behov av stöd eller service.
Vanligast är att ha assistansersättning och tillhöra grupp 1, följt av grupp 3. Före 2019 var grupp 3 vanligast. Antalet personer som tillhör grupp 2 är betydligt lägre. Bland kvinnor är det nästan lika vanligt att tillhöra antingen grupp 1 eller grupp 3. För män är det vanligast att tillhöra grupp 1.
Vilken grupp man tillhör skiljer sig även utifrån ålder. Av barn 0–19 år tillhör 72 procent av de assistansberättigade grupp 1. Dessa har assistans på grund av en utvecklingsstörning, autism eller ett autismliknande tillstånd. Andelen som tillhör grupp 2 och grupp 3 ökar med åldern. Av mottagare som är 60 år eller äldre tillhör majoriteten grupp 3.
I de insatser som beviljas enligt LSS är könsskillnaden störst för yngre och minskar i äldre åldersgrupper. Att det är så kan förklaras med att flickor många gånger får diagnoser senare än pojkar, exempelvis när det gäller autism.
Antal assistansberättigade efter grupp i LSS – personkrets och ålder i december 2023
Statistikdatabasen: Antal personer som fått assistansersättning efter län
Vanligast att anordna assistans via företag
Den assistansberättigade kan välja mellan olika aktörer för att organisera assistansen:
- den egna kommunen
- ett brukarkooperativ
- ett privat företag
- att själv vara arbetsgivare åt sina assistenter.
En stor majoritet av de assistansberättigade väljer att anlita ett företag som assistanssamordnare. 2023 valde nästan 3 av 4 assistansberättigade att låta ett företag organisera assistansen.
Det kan finnas flera anledningar till att assistansberättigade i högre utsträckning väljer privata företag. Under de 30 år som assistansen har funnits har utbudet av privata assistansanordnare ökat. En annan förklaring skulle kunna vara att många privata företag (och kooperativ) erbjuder möjligheten att företräda den enskilde i samband med en ansökan om assistansersättning.
Antal assistansberättigade efter anordnartyp
