Hur många får assistansersättning?
Här kan du läsa om delar av den officiella statistiken om assistansersättning. Fokus ligger framför allt på vilka det är som får assistansersättning, samt utvecklingen av antal mottagare och deras genomsnittliga antal assistanstimmar över tid.
Assistansersättning är ett ekonomiskt stöd som infördes 1994 för att möjliggöra personlig assistans för personer med omfattande och långvariga funktionsnedsättningar.
Syftet med assistansersättningen är att ge personer med betydande funktionsnedsättningar möjlighet att leva ett självständigt liv och delta aktivt i samhället. Genom assistansersättningen kan individer anställa personliga assistenter som hjälper dem med olika vardagssysslor, personlig omvårdnad och andra aktiviteter, vilket möjliggör en ökad livskvalitet. Både barn och vuxna kan få assistansersättning.
Assistansersättningens utveckling
För att få assistansersättning måste man omfattas av lagen om stöd och service (LSS) och dessutom behöva hjälp med grundläggande behov. De grundläggande behoven är
- andning
- personlig hygien
- att äta och dricka
- av och påklädning
- kommunikation med andra
- stöd för att förebygga skada vid en psykisk funktionsnedsättning
- stöd som behöver ges löpande på grund av ett medicinskt tillstånd.
Personer som har rätt till personlig assistans för sina grundläggande behov kan också ha rätt till assistans för andra personliga behov.
När assistansersättningen infördes 1994, beviljades drygt 6 100 personer assistansersättning från Försäkringskassan. Antal personer med statlig assistansersättning ökade därefter stadigt fram till år 2009 för att sedan stabiliseras i några år. I slutet av 2015 fick drygt 16 000 personer assistansersättning men sedan dess har antal mottagare minskat. Minskningen kan framför allt förklaras av att färre personer beviljats assistansersättning. Det är därmed fler personer som av olika anledningar slutar få assistansersättning än vad det är som beviljas assistansersättning. I december 2023 fick 13 253 personer assistansersättning från Försäkringskassan. Av dessa var 55 procent män och pojkar och 45 procent kvinnor och flickor.
Antal personer med assistansersättning efter kön, decembervärdet 1994–
Statistikdatabasen: Antal personer som fått assistansersättning från och med 1994
Assistansersättning från Försäkringskassan kan man få först om ens grundläggande behov i genomsnitt uppgår till mer än 20 timmar i veckan. Den som klarar sig med färre timmar ska få hjälp från sin kommun.
Sedan assistansersättningen infördes har genomsnittligt antal timmar per mottagare ökat. I december 2023 hade de som beviljats assistans i genomsnitt beviljats assistans för 134 timmar i veckan. Män och pojkar har i genomsnitt något fler assistanstimmar i veckan än kvinnor och flickor.
Genomsnittligt antal timmar per vecka, decembervärdet 1994–
Statistikdatabasen: Antal personer som fått assistansersättning från och med 1994
Ökade utgifter beror på fler timmar (Korta analyser 2016:3)
Pdf, 279 kB, öppnas i nytt fönster.
Anledning till assistans varierar efter kön och ålder
För att få assistansersättning måste man omfattas av lagen om stöd och service (LSS) och tillhöra en av lagens tre personkretsar. I personkrets 1 ingår personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd. Personer som fått ett betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom ingår i personkrets 2. I personkrets 3 ingår personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som inte beror på normalt åldrande och orsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service.
Totalt sett är det vanligast att ha assistansersättning och tillhöra personkrets 1, följt av personkrets 3. Antalet personer som tillhör personkrets 2 är betydligt lägre. Bland kvinnor och flickor med assistansersättning är det nästan lika vanligt att tillhöra antingen personkrets 1 eller personkrets 3. För män och pojkar är det vanligast att tillhöra personkrets 1.
Vad som är mer utmärkande är att fördelningen av personkrets skiljer sig mellan olika åldersgrupper. Av barn 0–19 år tillhör 72 procent av de assistansberättigade personkrets 1. Dessa har assistans på grund av en utvecklingsstörning, autism eller ett autismliknande tillstånd. Andelen som tillhör personkrets 2 och personkrets 3 ökar med åldern. Av mottagare som är 60 år och äldre tillhör majoriteten personkrets 3.
Antal mottagare av assistansersättning efter personkrets och ålder i december 2022
Statistikdatabasen: Antal personer som fått assistansersättning efter län