Kakor på Försäkringskassan

På forsakringskassan.se använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera så bra som möjligt för dig.
Vi använder också kakor för webbanalys för att göra webbplatsen bättre.

Så här använder Försäkringskassan kakor

Godkänner du att vi också använder kakor för webbanalys?

Försäkringskassans logotyp
Logga in
Tänk på att...

Din webbläsare är av en äldre modell. Det innebär att du kanske inte kan använda alla funktioner på webbplatsen. Vi rekommenderar att du uppdaterar till en nyare version.

Ersättning för dig som deltar i etablerings­programmet hos Arbetsförmedlingen

Du som är nyanländ invandrare och deltar i etableringsprogrammet kan få etableringsersättning. Om du är folkbokförd och har barn kan du dessutom få etableringstillägg, och om du bor ensam i egen bostad där du är folkbokförd kan du få bostadsersättning. Här finns information om ansökan, hur mycket du får och vad som gäller om du är sjuk eller frånvarande.

 

Etableringsprogrammet är ett program hos Arbetsförmedlingen. Etableringsprogrammet består av individuellt utformade insatser och stöd kombinerade med att du söker jobb. Målet är att du så snabbt som möjligt ska lära dig svenska, hitta ett jobb och klara din egen försörjning.

Du kan delta i etableringsprogrammet om du har fyllt 20 men inte 65 år och nyligen har fått uppehållstillstånd som flykting, skyddsbehövande eller anhörig.

Arbetsförmedlingen hjälper dig att få en plats i ett program. Sedan ansöker du om ersättning från Försäkringskassan för den tid du deltar i programmet.

När du deltar i ett program (arbetsformedlingen.se) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Har du frågor om ditt program, avstängningar eller aktivitetsrapporter, ska du kontakta Arbetsförmedlingen.

Etableringsersättning (arbetsformedlingen.se) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Vad händer när etableringsprogrammet tar slut?

När din tid i etableringsprogrammet tar slut måste du prata med Arbetsförmedlingen. Du kan ha möjlighet att delta i ett annat program i stället för etableringsprogrammet. Programmen kan ha helt olika innehåll, men du får ersättning från Försäkringskassan på ungefär samma sätt som när du deltar i etableringsprogrammet.

Aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning när du deltar i Arbetsförmedlingens program

Ersättning när du deltar i program hos Arbetsförmedlingen

4 minuter

Så här söker du ersättning och så här mycket pengar får du när du deltar i ett program hos Arbetsförmedlingen.

Etableringstillägg och bostadsersättning när du deltar i etableringsprogrammet

3 minuter

När du deltar i etableringsprogrammet hos Arbetsförmedlingen kan du ha rätt till etableringstillägg och bostadsersättning.

Så ansöker du om ersättning

Ansök månaden efter

Du ansöker om ersättning i efterhand. Alltså månaden efter den månad som du deltog i programmet. Ett exempel: om du deltagit i ett program i september ansöker du om ersättning för det i oktober. När du kan ansöka ser du en blå knapp på Mina sidor.

Ansök i tid

Det finns två viktiga saker att hålla reda på när det gäller ansökan:

  1. Ansök mellan den 1:a och 7:e i månaden. Då får du pengarna den 26:e samma månad.
    Du kan ansöka senare, men då får du vänta ända tills den 26:e månaden efter innan du får pengarna.
  2. Ansök senast den sista i månaden efter att du deltog i programmet – annars kanske du inte får några pengar alls.

Om du ansöker efter den sista dagen i månaden efter den månad som du deltog i programmet kan du bara få ersättning om det finns särskilda skäl. Du måste i så fall ansöka med en pappersblankett och förklara i den varför du ansöker sent.

Ansök

 

Du måste ansöka med blankett 7114 Ansök om ersättning för program hos Arbetsförmedlingen om du inte har bank-id eller ansöker efter den sista i månaden.

7114 Ansök om ersättning för program hos Arbetsförmedlingen Pdf, 851 kB.

När kommer pengarna?

Pengarna kommer vanligtvis den 26:e i månaden. Logga in på Mina sidor för att se preliminärt besked om utbetalning. Det kan du se ett par dagar efter att du skickat in ansökan. Om Arbetsförmedlingen kommer med ny information kan beloppet du ser ändras. Det slutliga beskedet kommer en bankdag innan pengarna kommer.

På Mina sidor kan du följa vad som händer i din ansökan. Där kan du också välja att få ett sms när du kan se din utbetalning.

Bankkonto eller avi

Om du inte har ett bankkonto betalas pengarna ut på avi. Avin kan du lösa in i affärer.

5605 Anmälan om konto Pdf, 704 kB.

Avvikande utbetalningsdagar

Utbetalningsdagar och handläggningstider

Hur mycket får jag?

Under den första kartläggningsperioden får du 231 kronor per dag. Sedan får du 308 kronor per dag så länge du deltar i programmet.

Ersättningen kan betalas ut för högst 5 dagar i veckan. Om programmet är på deltid får du mindre pengar.

Tillägg för dig i etableringsprogrammet

 

Du som har barn kan få etableringstillägg. Det gäller om:

  • Barnet bor tillsammans med dig och är folkbokfört på din adress. Med folkbokförd menas att Skatteverket har registrerat att både du och barnet bor på adressen.
  • Du är förälder till barnet eller har vårdnad om barnet.
  • Barnet har inte fyllt 20 år.

Du kan få etableringstillägg från månaden innan din ansökan kommer in till Försäkringskassan.

Hur mycket får jag i etableringstillägg?

  • För barn som är 0–10 år får du 800 kronor i månaden.
  • För äldre barn får du 1 500 kronor i månaden.

Du kan få etableringstillägg för högst tre barn. Det betyder att etableringstillägget kan bli högst 4 500 kronor i månaden.

Om ditt barn har egna inkomster

Du kan inte få etableringstillägg för barn som har så stora inkomster att de räknas som självförsörjande. Med självförsörjande menas att barnets inkomster varje månad överstiger cirka 4 000 kronor.

Underhållsstöd från Försäkringskassan

Underhållsstöd från Försäkringskassan kan påverka din rätt till etableringstillägg:

  • Om du får underhållsstöd från Försäkringskassan för tre barn kan du bara få etableringstillägg för dina två äldsta barn.
  • Om du får underhållsstöd från Försäkringskassan för fyra eller fem barn kan du bara få etableringstillägg för ett barn, det äldsta.
  • Får du underhållsstöd för fler än fem barn kan du inte få något etableringstillägg alls.

Om du får underhållsstöd för ett eller två barn påverkas alltså inte etableringstillägget.

Ansök om etableringstillägg

Du ansöker om etableringstillägg på en blankett som du skickar till Försäkringskassan.

7110 Ansök om etableringstillägg Pdf, 757 kB.

Utbetalning

Etableringstillägget betalas normalt ut samtidigt som etableringsersättningen. Om vi behöver fler underlag för att fatta beslut kan det ta längre tid.

Anmäl förändringar

Anmäl till Försäkringskassan om något ändras som kan påverka ditt etableringstillägg, till exempel om ett barn

  • flyttar in eller ut från din bostad
  • börjar jobba och får lön.

 

Du som bor i egen bostad kan få bostadsersättning om du uppfyller de här villkoren:

  • Du har ett hyreskontrakt i första eller andra hand. Eller du äger bostaden. Om du hyr i andra hand ska hyresavtalet vara skriftligt. Hyresvärden, bostadsrättsföreningen eller hyresnämnden ska ha godkänt andrahandsuthyrningen.
  • Du är folkbokförd i bostaden. Med folkbokförd menas att Skatteverket har registrerat att du bor på adressen. Ditt namn ska stå på dörren eller postfacket.
  • Det är bara du som bor i bostaden. Om du delar bostaden med någon eller hyr rum i någon annans bostad eller kan du inte få bostadsersättning.

Hur mycket får jag i bostadsersättning?

Du får bostadsersättning om du betalar mer 1 800 kronor i månaden för din bostad. Du kan få högst 3 900 kronor per månad.

Exempel:

Din bostad kostar 4 000 kronor i månaden.

Du får 2 200 kronor i månaden i bostadsersättning( 4 000 – 1 800 = 2 200)

Ansök om bostadsersättning

Du ansöker om bostadsersättning på en blankett som du skickar till Försäkringskassan.

7112 Ansök om bostadsersättning Pdf, 736 kB.

Utbetalning

Bostadsersättning betalas normalt ut samtidigt som etableringsersättningen. Om vi behöver fler underlag för att fatta beslut kan det ta längre tid.

Du kan få bostadsersättningen tidigast från månaden innan din ansökan kommer in till Försäkringskassan.

Anmäl förändringar

Anmäl till Försäkringskassan om något ändras som kan påverka din bostadsersättning, till exempel om

  • du flyttar till en ny bostad
  • någon annan person flyttar in i bostaden
  • du får barn
  • kostnaderna för bostaden ändras.

Frånvaro från program

 

Anmäl dig till Arbetsförmedlingen den första dagen som du är sjuk.

Anmäla frånvaro när du är sjuk (arbetsformedlingen.se) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

När du ansöker om ersättning fyller du i vilka dagar du har deltagit i programmet och vilka dagar du har varit sjuk. Sedan bedömer vi om du kan behålla ersättningen under tiden som du är frånvarande på grund av sjukdom. Den första sjukdagen är vanligtvis en karensdag utan ersättning.

Sjuk längre än 7 dagar

Om du är sjuk längre än 7 dagar måste du eller din läkare skicka in ett läkarintyg till Arbetsförmedlingen för att du ska få behålla ersättningen. Berätta för din läkare att du deltar i ett program och be hen fylla i Arbetsförmedlingens läkarintyg för deltagare i arbetsmarknadspolitiska program.

 

Du får behålla ersättningen om du inte kan delta i programmet för att du i stället måste ta hand om ditt barn när det är sjukt.

När du ansöker om ersättning fyller du i vilka dagar du har deltagit i programmet och vilka dagar du har frånvaro för att ta hand om ditt barn.

 

Du kan få ersättning för maximalt 10 dagars uppehåll i en utbildning under juni–augusti. Anmäl alltid det till Arbetsförmedlingen.

När du ansöker om ersättning fyller du i vilka dagar du har deltagit i programmet och vilka dagar du har frånvaro för tillfälligt sommaruppehåll.

För dig som deltar i jobb- och utvecklingsgarantin är det här utöver andra tillfälliga uppehåll. Du kan alltså få ersättning i sammanlagt 30 dagar under en 12‑månadersperiod.

 

Det kan till exempel vara att du flyttar eller går på begravning. Frånvaron får vara högst 3 dagar. Arbetsförmedlingen måste godkänna din frånvaro.

När du ansöker om ersättning fyller du i vilka dagar du har deltagit i programmet och vilka dagar du har frånvaro för enskild angelägenhet.

 

Om du stöttar en närstående med ett livshotande hälsotillstånd.

När du ansöker om ersättning fyller du i vilka dagar du har deltagit i programmet och vilka dagar du har varit frånvarande för att stötta en närstående.

Du förlorar ersättning om du inte sköter ditt arbetssökande

För att få ersättning måste du söka arbete och följa den plan och de överenskommelser som du har med Arbetsförmedlingen. Om du inte gör det utan i stället på olika sätt missköter ditt arbetssökande eller förlänger din arbetslöshet, kan Arbetsförmedlingen besluta att du blir utan ersättning i en eller flera dagar.

Om du blir utan ersättning kan du också förlora din sjukpenninggrundande inkomst (SGI). Det innebär att du inte kan få till exempel sjukpenning eller föräldrapenning.

På Arbetsförmedlingens webbplats kan du läsa mer om vad du behöver göra för att inte riskera din ersättning.

Villkor för din ersättning i program (arbetsformedlingen.se) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Om du inte sköter ditt arbetssökande

4 minuter

Om du inte sköter ditt arbetssökande kan du förlora rätten till ersättning när du deltar i ett program hos Arbetsförmedlingen

Utlandsvistelse

Om du behöver resa utomlands under tiden du går i programmet måste du få det godkänt av Arbetsförmedlingen. En utlandsresa eller annan vistelse utomlands som inte är godkänd kan leda till att du förlorar din ersättning.

Inkomster som påverkar ersättningen från Försäkringskassan

Om du arbetar och får lön

Om du arbetar och får lön för en dag som du också deltar i programmet ska din ersättning för programmet minskas.

  • Om ditt program är på heltid minskas ersättningen med lika mycket som du fått i lön. Om lönen är högre än din ersättning så får du ingen ersättning för den dagen.
  • Om programmet är på deltid minskas ersättningen om din arbetstid tillsammans med programmet blir mer än en heltid.

Ob-ersättning och provision räknas också som arbete med lön.

För att du ska få rätt ersättning är det därför viktigt att skriver i ansökan hur mycket du har tjänat och hur länge du har arbetat. Det gäller även om du har arbetat kväll eller natt efter ditt program.

Andra inkomster som kan minska ersättningen för programmet

För att du ska få rätt ersättning kan du behöva meddela Försäkringskassan om du har andra inkomster. Klicka på orden för att läsa mer om vad som gäller för varje inkomst.

 

De ersättningar från Försäkringskassan som kan påverka din ersättning från programmet är föräldrapenning, sjukersättning, aktivitetsersättning och rehabiliteringspenning. Du behöver inte meddela oss om du får någon av dessa ersättningar.

Föräldrapenning

Om du tar ut föräldrapenning för en dag som du också deltar i programmet minskas din ersättning från programmet om föräldrapenningen och programmet tillsammans blir mer än heltid.

Sjukersättning och aktivitetsersättning

Om du får sjukersättning eller aktivitetsersättning på deltid minskas din ersättning från programmet om sjukersättningen eller aktivitetsersättningen tillsammans med programmet motsvarar mer än en heltid. Men om du får hel sjukersättning eller aktivitetsersättning så kan du inte få någon ersättning för ditt program.

Exempel:

Ditt program är på heltid och din ersättning per dag är 540 kronor. Du har också halv sjukersättning, vilket ger dig 6 094 kronor i månaden. Eftersom ditt program och sjukersättningen tillsammans motsvarar mer än en heltid ska ersättningen för programmet minskas. Minskningen går till så här:

För att få fram vad sjukersättningen blir per dag delar vi beloppet med 22. Sedan drar vi av det från din ersättning för programmet.

Din sjukersättning per månad är 6 094 kronor.

Sjukersättningen per dag blir då 6 094 / 22 = 277. Det beloppet ska minska din ersättning för programmet, som är 540 kronor per dag.

540 – 277 = 263

Din ersättning för programmet blir efter minskningen 263 kronor per dag.

Rehabiliteringspenning

Om du får rehabiliteringspenning kan du inte få ersättning för programmet för samma tid.

 

Du kan inte få ersättning för programmet samtidigt som du har helt studiestöd eller studiestartsstöd från CSN. Om du studerar på deltid och får studiestöd för deltidsstudier minskas ersättningen från programmet utifrån omfattningen av dina studier. Studerar du på halvfart får du halv ersättning från programmet, studerar du på 75 procent får du 25 procent av ersättningen från programmet.

Du behöver inte meddela oss om du får studiestöd eller studiestartsstöd från CSN. Vi får uppgifter från CSN.

Försäkringskassan kontrollerar att du får rätt ersättning

För att vara säkra på att du får rätt ersättning kontrollerar vi ibland uppgifterna i din ansökan före utbetalning. Vi kan även kontrollera ansökningar för tidigare perioder om vi upptäcker att något har blivit fel.

Om du upptäcker att du fått för mycket ersättning kan du anmäla det på Mina sidor eller ringa 0771‑524 524.

Om du får för mycket ersättning kan du behöva betala tillbaka. Har du medvetet lämnat fel uppgifter och fått ersättning som du inte har rätt till kan vi göra en polisanmälan. Den som lämnar felaktiga uppgifter för att få mer ersättning kan dömas till böter eller fängelse.

Frågor och svar

  • Ja, du får ersättning för dagar du deltar i programmet, oavsett om det är vardag eller helg. Men du kan få ersättning för max fem dagar per vecka.

  • För den tid du jobbar fungerar det på samma sätt som för andra anställda. Om du blir sjuk när du ska jobba sjukanmäler du dig till din arbetsgivare som betalar sjuklön. Om du måste vabba när du skulle jobbat meddelar du din arbetsgivare och ansöker om ersättning för vab från Försäkringskassan.

  • En e-legitimation är som ett id-kort på internet. Du kan läsa mer på sidan om e-legitimation:

    Om e-legitimation

  • Arbetsförmedlingen kan besluta att din ersättning ska dras in i ett visst antal dagar, till exempel för att du haft frånvaro från programmet utan godkänd anledning. Försäkringskassan bestämmer vilka dagar det ska gälla.

  • Att ha vårdnad om ett barn är att ansvara för barnet, I Sverige måste alla barn som är under 18 år ha en vårdnadshavare, alltså en person som har vårdnaden om barnet.

    Föräldrarna är vårdnadshavare, men om barnet inte har några föräldrar, föräldrarna är sjuka eller inte kan ansvara för barnet av någon annan anledning utses en annan person till vårdnadshavare. Det kan till exempel vara en släkting.

Senast uppdaterad