Varaktig sjukdom eller funktionsnedsättning
Här kan du som jobbar på Arbetsförmedlingen läsa om sjukersättning, rehabiliteringsersättning och högriskskydd.
Sjukersättning är en ersättning för personer mellan 19 och 64 år vilka troligen aldrig kommer att kunna arbeta heltid på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning.
Blanketter
3030 Ansök om sjukersättning
Pdf, 878 kB.
5042 Ansök om vilande sjukersättning vid arbete Pdf, 1 MB.
5043 Ansök om vilande sjukersättning vid studier Pdf, 1 MB.
3002 Begär att inte längre ha vilande sjukersättning Pdf, 814 kB.
7280 Ansök om omräkning av sjukersättning vid arbete (steglös avräkning) Pdf, 1 MB.
Så fungerar sjukersättning från Försäkringskassan
6 minuterFilmen förklarar de grundläggande reglerna för sjukersättning.
Den som deltar i arbetslivsinriktad rehabilitering kan ha rätt till rehabiliteringsersättning. Rehabiliteringen måste i sådana fall ingå i en rehabiliteringsplan som personen har gjort tillsammans med Försäkringskassan.
En person som är sjukskriven kan få rehabiliteringsersättning till exempel om hen arbetstränar under en period, deltar i ett arbetslivsinriktat rehabiliteringsprogram eller deltar i en utbildning under högst ett år. Rehabiliteringsersättningen består av två delar, rehabiliteringspenning och särskilt bidrag.
Vad är rehabiliteringspenning?
Rehabiliteringspenningen kompenserar inkomstförlusten som uppstår när en person deltar i arbetslivsinriktad rehabilitering. Den är lika stor som sjukpenningen och kan betalas ut med hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels omfattning. Om hen får någon annan form av ekonomiskt stöd under utbildningen minskar det rehabiliteringspenningen med samma belopp.
Vad är särskilt bidrag?
Det särskilda bidraget ska täcka vissa kostnader som uppstår i samband med rehabiliteringen. En person kan till exempel få traktamente och ersättning för resor om hen måste bo på annan ort för att kunna delta i rehabiliteringen. Hen kan också få ersättning för läromedel och kursavgifter.
Det särskilda bidraget betalas bara ut om kostnaderna inte kan ersättas på något annat sätt, till exempel av arbetsgivaren eller via någon annan försäkring.
Sjukpenninggrundande inkomst (SGI)
Sjukpenning, föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning är exempel på ersättningar som baseras på SGI.
Försäkringskassan fastställer en persons SGI utifrån hens beräknade årliga arbetsinkomst. När hen inte längre har arbetsinkomster är huvudregeln att den sjukpenninggrundande inkomsten slutar att gälla. Men det finns situationer där den som inte arbetar får behålla sin SGI, till exempel om hen är anmäld som arbetssökande på Arbetsförmedlingen och aktivt söker arbete.
Högriskskydd gäller för en person som är sjuk många gånger under ett år eller riskerar att bli sjuk under flera längre perioder. Olika regler gäller för allmänt högriskskydd och särskilt högriskskydd.
Vad är allmänt högriskskydd?
En person kan få allmänt högriskskydd om hen har varit sjuk mer än tio gånger under en tolvmånadersperiod. Det innebär att hen inte får något karensavdrag utan kan få sjukpenning eller sjuklön redan från första dagen i en sjukperiod. Det allmänna högriskskyddet gäller oavsett orsaken till sjukfrånvaron.
Arbetslösa får sjukpenning från Försäkringskassan och anställda får sjuklön från arbetsgivaren. Det allmänna högriskskyddet gäller för varje arbetsgivare för sig. Det innebär att antalet sjukfall hos olika arbetsgivare inte ska läggas ihop.
Vad är särskilt högriskskydd?
Särskilt högriskskydd innebär att en arbetsgivare kan få ersättning för sina sjuklönekostnader om en anställd riskerar att ha långa sjukperioder eller riskerar att vara sjuk ofta. Personen som är sjuk ofta kan även slippa karensavdragen.