Du som läkare bidrar med den medicinska informationen medan Försäkringskassan gör DFA-analysen. Det är nödvändigt att du tydligt skiljer patientens rapporterade besvär från den kliniska bedömningen av det som observerats i samband med den medicinska undersökningen eller utredningen.

Funktionsnedsättning

Funktioner är kroppens olika förmågor som till exempel att kunna spänna en muskel eller rikta sin uppmärksamhet. Funktionsnedsättning är när en funktion är sämre än vad som kan ses som det normala spannet av förmåga.

Med funktionsnedsättning menas en förlust eller avvikelse i fysisk eller psykisk funktion. Nedsättningen ska avse en påvisbar variation från det som kan anses vara normalt. För funktionsnedsättningar som inte alltid kan observeras direkt, till exempel psykiska funktioner, kan en observation av hur patienten beter sig tydliggöra dessa. Till exempel kan du som läkare uppmärksamma minnes- och koncentrationssvårigheter genom riktade frågor eller standardiserade frågor och test. Du kan notera om patienten har svårt att hålla tråden eller glömmer det man nyss samtalat om.

Aktivitetsbegränsning

Aktivitetsbegränsningen är de konsekvenser som en sjukdom eller skada har för individens förmåga till aktiviteter. Bedömningen av aktivitetsbegränsningen ska ställas i relation till vad som kan förväntas i det dagliga livet, eller för en viss arbetsuppgift.

Exempel 1 – rörelsepåverkan

Patienten har besvär från rörelseapparaten som kan ha en påverkan på de kroppsliga funktionerna, funktionsnedsättningen, i form av till exempel muskelsvaghet eller rörelseinskränkning.

En sådan funktionsnedsättning kan få konsekvenser för patienten i form av svårigheter att ändra kroppsställning, svårigheter att lyfta, bära eller att gå. Det är denna begränsning av aktivitetsförmågan, aktivitetsbegränsningen, på individnivå som ska beskrivas.

Att dessutom på något sätt försöka gradera begränsningen är många gånger en förutsättning för att informationen ska bli begriplig. Exempel på en aktivitetsbegränsning kan exempelvis vara när patienten endast med stor svårighet kan resa sig från en stol för att lägga sig på en säng. Att med hjälp av endera armen inte kunna lyfta ett mjölkpaket kan vara ett annat exempel på en aktivitetsbegränsning. Hur långt patienten kan gå, med eller utan hjälpmedel, i vilken omfattning patienten klarar sin personliga hygien, klarar vardagliga händelser som att städa, handla och laga mat är ytterligare ett exempel på hur begränsningen kan tydliggöras.

Exempel 2 – kognitiv påverkan

Patienten har svårigheter med nedstämdhet och nedsatt förmåga att interagera med en eller flera personer. Konsekvenser för patientens kognitiva funktioner ska beskrivas. Det kan till exempel handla om att det föreligger funktionsnedsättning i form av depression eller kommunikationssvårigheter till följd av neuropsykiatrisk funktionsnedsättning.

I nästa steg är det viktigt att tydligt beskriva hur funktionsnedsättningen, exempelvis svårigheter att kommunicera eller interagera med en eller flera personer, ger upphov till en aktivitetsbegränsning, samt hur aktivitetsbegränsningen på individnivå yttrar sig.

Beskrivningen av aktivitetsbegränsningen kan bestå av exempel på aktiviteter i det dagliga livet eller arbetslivet. Det kan också vara aktuellt att beskriva i vilken omfattning patienten har svårigheter att självständigt hantera vardagliga sysslor som att sköta sin hygien, att handla, städa och tvätta. Här kan man också lyfta fram kognitiva förmågor som ger en kognitiv påverkan.

Här följer en beskrivning av vilken information vi på Försäkringskassan frågar efter i läkarutlåtandets respektive fält. Om utrymmet i någon ruta inte räcker till använder du fortsättningsbladet på sista sidan i blanketten.

Använd ett enkelt och begripligt språk. Förklara gärna komplicerade medicinska termer så att både patienten och Försäkringskassans handläggare kan förstå.

7809 Läkarutlåtande för merkostnadsersättning Pdf, 1 MB.

Fält 1: Utlåtandet är baserat på

Här skriver du vad du baserat läkarutlåtandet på. Fyll i ett eller flera alternativ.

Om utlåtandet är baserat på din undersökning av patienten skriver du datum för det senaste undersökningstillfället.

Motivera under punkt 9 ”Övriga upplysningar” om det inte varit aktuellt med någon undersökning av patienten.

Fält 2: Är utlåtandet baserat på andra medicinska utredningar eller underlag?

Om utlåtandet även är baserat på andra medicinska utredningar eller underlag kan du skriva det här. Det kan till exempel vara ett neuropsykiatriskt utlåtande, ett underlag från habiliteringen, en utredning från en annan specialistenhet eller underlag från andra yrkesprofessioner inom hälso- och sjukvården. Ange även utredningar som du vet har gjorts men som du inte själv har tagit del av. Skriv gärna var Försäkringskassan kan hämta information om utredningen eller underlaget. Skriv exempelvis Neuropsykiatriska kliniken på X-stads sjukhus eller om patienten själv kommer att bifoga utredningen till sin ansökan.

Fält 3: Diagnos

Ange samtliga diagnoser som påverkar funktionsförmågan. Ange också diagnoskod. Skriv den diagnos som har störst betydelse först. Om det inte finns en fastställd diagnos kan du ange symtomdiagnos.

Ange diagnoskod med så många positioner som möjligt. Använd inga andra tecken än bokstäver och siffror.

Fält 4: Sammanfatta historiken för diagnoserna

Här skriver du kortfattat när och hur diagnosen debuterat och utvecklats fram till i dag. Beskriv också eventuell övrig medicinsk historik som du bedömer är av betydelse. Försäkringskassan behöver uppgifterna för att förstå patientens nuvarande svårigheter. Du behöver däremot inte redovisa patientens fullständiga medicinska historik.

Fält 5: Funktionsnedsättning

Beskriv de funktionsnedsättningar som patienten har. Ange om din bedömning är baserad på observationer, undersökningsfynd eller testresultat. Det kan till exempel vara:

• avvikelser i somatisk och psykisk status inklusive gradering
• röntgen- och laboratoriefynd
• resultatet av kliniskt fysiologiska undersökningar
• andra testresultat, exempelvis neuropsykologiska.

Ange även vilka uppgifter som är baserade på anamnes. Vid psykisk sjukdom ska du förutom basal psykisk status ange den del av anamnesen som du bedömer talar för ett psykiatriskt tillstånd. Funktionsområdena följer väsentligen ICF, men vissa förenklingar har gjorts. Om det är möjligt ska du ange graden av funktionsnedsättning, till exempel lätt, måttlig, stor eller total.

Fält 6: Aktivitetsbegränsningar

Beskriv de aktivitets­begränsningar som du bedömer att patienten har. Beskriv även om din bedömning är baserad på observationer, anamnes eller utredning gjord av någon annan. Någon annan kan till exempel vara psykolog, arbetsterapeut, audionom, syn- eller hörsel­pedagog.

I beskrivningen kan du utgå från aktiviteter inom områden som till exempel kommunikation, förflyttning, personlig vård och hemliv. Ange om möjligt svårighetsgraden på aktivitets­begränsningarna.

Fält 7: Medicinska behandlingar

Ange pågående och planerade medicinska behandlingar eller åtgärder som är relevanta utifrån funktionsnedsättningen. Det kan vara ordinerade läkemedel, hjälpmedel, träningsinsatser eller särskild kost. Ange den medicinska indikationen och syftet med behandlingen eller åtgärden. Du kan även beskriva andra behandlingar och åtgärder som prövats utifrån funktionsnedsättningen. Om patienten använder läkemedel som inte är subventionerade: beskriv anledningen till det.

Fält 8. Hur förväntas patientens funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsningar utvecklas över tid?

Här skriver du hur du bedömer att patientens funktionsnedsättningar och aktivitetsbegränsningar förväntas utvecklas över tid.

Just nu får Försäkringskassan många ansökningar som gäller läkemedel mot obesitas. Det finns vissa förutsättningar som måste vara uppfyllda för att kostnader ska kunna godtas för läkemedel för obesitas som inte ingår i läkemedelsförmånen:

• du som läkare ska ha bedömt att de behandlingar som är prioriterade av Socialstyrelsen vid obesitas inte är medicinskt motiverade för patienten
• patienten ska ha obesitas fastställd före 66 års ålder
• behandlingen med läkemedlet ska ha påbörjats före 66 års ålder.