Försäkringskassans logotyp
Logga in
Tänk på att...

Din webbläsare är av en äldre modell. Det innebär att du kanske inte kan använda alla funktioner på webbplatsen. Vi rekommenderar att du uppdaterar till en nyare version.

Om din medarbetare är sjuk länge

Om din medarbetare är sjukskriven under en längre tid krävs ofta fler insatser från dig som arbetsgivare. Det är du som ansvarar för de åtgärder på arbetsplatsen som underlättar för att medarbetaren ska kunna komma tillbaka till jobbet.

Vad ska jag göra när en medarbetare är sjuk?

Det är du som ansvarar för rehabiliteringsinsatserna på arbetsplatsen. Det betyder att du så snart som möjligt behöver fundera på hur du kan stötta medarbetaren och underlätta för hen under sjukskrivningen. För att veta vilka insatser du ska göra behöver du vara aktiv under sjukskrivningen och ha löpande kontakt med medarbetaren.

Försäkringskassans handläggare bedömer rätten till sjukpenning löpande och har vid behov kontakt med medarbetaren under sjukskrivningen. Om det behövs kan vi också vara ett stöd för dig i frågor som handlar om sjukförsäkringen.

En plan underlättar för dig och medarbetaren

För att få igång tankarna kring den arbetsplatsinriktade rehabiliteringen kan du använda dig av ”Plan för återgång i arbete”. Med hjälp av planen går du och din medarbetare igenom åtgärder och anpassningar som du behöver göra för att hen ska kunna komma tillbaka till jobbet. Det kan vara bra att göra det redan tidigt under sjukskrivningen.

När medarbetaren har varit sjukskriven i 30 dagar måste planen enligt lag vara klar i de fall där sjukskrivningen förväntas bli längre än 60 dagar. Ibland behöver Försäkringskassan ta del av planeringen och då kontaktar vi dig.

7459 Arbetsgivarens plan för återgång i arbete Pdf, 1 MB.

Plan för återgång i arbete

Rehabilitering under en längre tid

Försäkringskassan bedömer om din medarbetare har rätt till sjukpenning. Det har hen om sjukdomen sätter ned arbetsförmågan.

Försäkringskassan bedömer arbetsförmågan mot olika grunder som förändras vid olika tidpunkter under en sjukskrivning. Det kallas för rehabiliteringskedjan. Det betyder förenklat att ju längre tid en person är sjukskriven desto högre blir kraven för att få sjukpenning. Vi kan därför fråga dig om olika saker under medarbetarens sjukskrivning, men det behöver inte betyda att hens medicinska situation har förändrats.

Du behöver vara aktiv, ha kontakt med medarbetaren under sjukskrivningen och löpande utreda möjligheterna till andra arbetsuppgifter. Då gör du processen att komma tillbaka till jobbet lättare.

Rehabiliteringskedjan

 

Efter 90 dagars sjukskrivning har medarbetaren bara rätt till sjukpenning om hen inte klarar av andra arbetsuppgifter (på er arbetsplats) eller ett arbete med anpassningar. Det är du som undersöker om ni kan göra anpassningar på arbetsplatsen för att underlätta för medarbetaren att börja jobba igen.

Eftersom både situationen på arbetsplatsen och medarbetares mående förändras över tid behöver du göra detta löpande.

 

Efter 180 dagars sjukskrivning bedömer vi medarbetarens arbetsförmåga mot andra arbeten på hela arbetsmarknaden. Det betyder att medarbetaren har rätt till sjukpenning om hen varken klarar av sitt jobb eller andra jobb på arbetsmarknaden.

Det finns undantag från denna regel. Det kan till exempel vara när rehabilitering pågår och medarbetaren förväntas börja jobba igenom innan det har gått 1 år.

Rehabiliteringskedjan

Kontakt med Försäkringskassan

En medarbetare som är sjukskriven under en längre tid har kontakt med en handläggare på Försäkringskassan. Handläggarens roll är att kartlägga medarbetarens behov av rehabiliteringsinsatser och att informera om vad som händer framöver.

Du kan kontakta oss för att få stöd i frågor om sjukförsäkringen. Ibland behöver vi ha möten med dig och medarbetaren för att planera hur hen ska kunna börja jobba.

Du kan få bidrag för insatser som du gör

När du köper rehabiliteringstjänster från en företagshälsovård eller annan aktör kan du få bidrag, Arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd. Det täcker hälften av dina kostnader upp till ett visst belopp. Syftet är att förebygga sjukskrivningar och att underlätta för medarbetaren att komma tillbaka efter en sjukskrivning.Vid behov kontaktar vi dig som

Arbetsplatsinriktad rehabiliteringsstöd

Att anpassa arbetsplatsen

Du kan anpassa arbetsplatsen eller arbetsuppgifterna tillfälligt eller mer långsiktigt. Det kan till exempel handla om att medarbetaren får andra arbetstider, andra arbetsuppgifter, minskad arbetsbelastningen eller möjlighet att kunna jobba ostört.

Om du har tillgång till en företagshälsovård eller liknande resurs, kan du ta hjälp för att ta reda på vilka anpassningar du kan göra.

Arbetsanpassning – förebygg eller åtgärda sjukfrånvaro - Arbetsmiljöverket (av.se) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

 

En medarbetare som varit helt sjukskriven kan behöva börja jobba stegvis. Då kan hen vara deltidssjukskriven. Hen kan till exempel vara sjukskriven 50 procent och jobba 50 procent av sin ordinarie arbetstid.

Du som arbetsgivare ska underlätta för medarbetaren att jobba deltid.

Jobba lika mycket varje dag

Som regel ska medarbetaren jobba lika mycket varje dag. Men det går också att fördela arbetstiden på annat sätt i samråd med dig som arbetsgivare om det underlättar för hen att komma tillbaka.

Sjukpenning för anställda

 

Ett arbetshjälpmedel eller en anpassning av arbetsplatsen kan göra det möjligt för en medarbetare att trots sjukdom komma tillbaka till jobbet. Rådgör gärna med företagshälsovården eller annan liknande resurs.

Försäkringskassan kan ge bidrag till arbetshjälpmedel eller anpassning av arbetssituationen. Du kan också få bidrag till en expertundersökning för att ta reda på vilket hjälpmedel din medarbetare behöver.

Både du och din medarbetare kan ansöka om bidrag för arbetshjälpmedel. Vem av er som ska göra det beror på vilket typ av hjälpmedel det handlar om.

Bidrag till arbetshjälpmedel

 

Arbetsträning innebär att medarbetaren kommer tillbaka till arbetsplatsen utan krav på prestation. Under den tiden gör någon annan de arbetsuppgifter som medarbetaren normalt har.

Arbetsträningen ska inte ersätta den tid som det normalt tar att lära sig ett nytt arbete.

Medarbetaren ska arbetsträna minst en fjärdedel av sin normala arbetstid. Arbetsträningen brukar som längst pågå i tre månader. Ofta behöver arbetsträningen kombineras med andra åtgärder, till exempel anpassning av arbetsplatsen eller arbetstiderna.

När kan medarbetaren få arbetsträna?

Om medarbetaren inte klarar av att börja arbeta deltid kan det bli aktuellt att arbetsträna. Försäkringskassan bedömer om det är en relevant del av rehabiliteringen. Sedan är det du som arbetsgivare som planerar arbetsträningen.

Ska jag betala ut lön till medarbetaren som arbetstränar?

Du betalar inte lön till din medarbetare som arbetstränar. Hen får i stället rehabiliteringsersättning från Försäkringskassan.

Hur gör jag om jag vill att medarbetaren ska få arbetsträna?

Kontakta Försäkringskassan om du tror att arbetsträning kan vara lämpligt för din medarbetare. Om det blir aktuellt tar vi fram en plan tillsammans med dig, medarbetaren och läkaren.

 

Sjukersättning är en ersättning för personer mellan 19 och 64 år som med största sannolikhet aldrig mer kommer att kunna arbeta hel- eller deltid på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning.

Aktivitetsersättning är en ersättning för personer mellan 19 och 29 år som inte kommer att kunna arbeta hel- eller deltid under minst ett år på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning.

Information för medarbetare om sjukersättning och aktivitetsersättning

Hjälp oss göra vår webbplats bättre

Svara på enkäten och berätta vad du tycker om webbplatsen.

Till enkäten Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Frågor och svar

  • Nej. Men om medarbetaren inte accepterar andra arbetsuppgifter kan hens rätt till sjuklön eller sjukpenning påverkas. Behöver du hjälp att bedöma medarbetarens rätt till sjuklön eller har andra funderingar kring den här frågan, kan du vända dig till din arbetsgivarorganisation.

  • Ett avstämningsmöte är ett möte med en medarbetare som är sjukskriven, Försäkringskassan och minst en annan part som kan påverka den sjukskrivnes situation. Det kan vara arbetsgivaren, behandlande läkare och ibland en representant från Arbetsförmedlingen. Även företagshälsovården och en representant från facket kan delta.

    Avstämningsmötet är till för att:

    • klarlägga vad medarbetaren på grund av sin sjukdom kan och inte kan göra.
    • ta ställning till vilka åtgärder som krävs för att medarbetaren ska komma tillbaka till arbetet.

    Mötet ska fokusera på en plan för återgång i arbete. Om det finns behov av arbetslivsinriktade rehabiliteringsåtgärder ska man diskutera vilka åtgärder som är möjliga och lämpliga. Resultatet av mötet kan ska ligga till grund för en plan för återgång i arbete.

    Vem gör vad på ett avstämningsmöte?

    Du som är arbetsgivare

    • ska redan före mötet ha gått igenom medarbetarens behov av arbetslivsinriktad rehabilitering och verksamhetens förutsättningar.
    • ska vara aktiv i diskussionen om hur de åtgärder som behövs för en effektiv arbetslivsinriktad rehabilitering ska komma igång.

    Medarbetaren

    • måste ge sitt samtycke till att information om att hens sjukdom eller privata förhållanden ges till övriga deltagare i mötet.
    • ska lämna de upplysningar som behövs för att klarlägga behovet av rehabilitering.
    • ska delta i planeringen av rehabiliteringen och aktivt delta i rehabiliteringen.

    Läkaren

    • ska bedöma medarbetarens medicinska förutsättningar för arbete.

    Försäkringskassan

    • ansvarar för att behovet av rehabilitering för medarbetaren utreds
    • ska samordna de arbetslivsinriktade åtgärder som behövs för att medarbetaren ska kunna återgå i arbete.
  • Ja, medarbetaren har rätt att vara ledig för att söka eller prova ett nytt arbete. Detta regleras i Lag (2008:565) om rätt till ledighet för att på grund av sjukdom prova annat arbete.

    Lag (2008:565) om rätt till ledighet för att på grund av sjukdom prova annat arbete (riksdagen.se) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

  • En rehabiliteringskoordinator arbetar inom hälso- och sjukvården eller hos företagshälsovården och inte hos Försäkringskassan.
    Du kan läsa mer om vad en rehabiliteringskoordinator gör på webbplatsen för Sveriges kommuner och regioner (skr.se).

    Utbildningsmaterial och stöd rehabiliteringskoordinering (skr.se) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Senast uppdaterad