Sjuklön
Du som arbetsgivare betalar enligt lag ut lön till din medarbetare de första 14 dagarna som hen är sjuk och inte kan jobba. Det kallas för sjuklön. Du bedömer när medarbetaren har rätt till sjuklön och hanterar eventuella frågor som kan uppstå mellan dig som arbetsgivare och medarbetaren.
Vad är sjuklön?
Sjuklön är lön som du betalar till en medarbetare som är sjuk och inte kan jobba. Det är du som bedömer om medarbetaren har rätt till sjuklön. Rätten till sjuklön regleras i lagen om sjuklön.
I vissa kollektivavtal finns undantag för att betala sjuklön. Är du osäker vänd dig till din arbetsgivarorganisation. Saknar du arbetsgivarorganisation finns det information på verksamt.se
verksamt.se (verksamt.se)
Länk till annan webbplats.
Lag (1991:1047) om sjuklön (riksdagen.se)
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Hur länge ska jag betala sjuklön?
Du betalar sjuklön i högst 14 kalenderdagar. Om medarbetaren är sjuk längre än så ska du göra en sjukanmälan så att hen kan ansöka om sjukpenning från Försäkringskassan.
Hur bedömer jag om medarbetaren har rätt till sjuklön?
För att ha rätt till sjuklön ska medarbetaren ha en sjukdom eller skada som gör att hen inte kan jobba. Det är du som arbetsgivare som bedömer det. Medarbetaren kan ha helt eller delvis nedsatt arbetsförmåga (räknas ut i procent utifrån timmar av ordinarie arbetstid).
Vem har rätt till sjuklön?
En medarbetare som är fast anställd (tillsvidareanställd) eller ska vara anställd i mer än en månad kan få sjuklön från den första dagen som anställd. Om hen ska vara anställd kortare tid än en månad kan hen få sjuklön efter att ha jobbat i minst 14 dagar.
Vikarier, timanställda och sommarjobbare kan också ha rätt till sjuklön. Det beror bland annat på vilken typ av anställningsavtal de har. För att få reda på rätt till sjuklön i sådana situationer behöver du läsa sjuklönelagen eller vända dig till din arbetsgivarorganisation.
När ska jag inte betala ut sjuklön?
Alla som har egna företag ansöker om sjukpenning direkt till Försäkringskassan och arbetsgivaren ska i dessa fall inte betala sjuklön. Detsamma gäller för personer som jobbar hos dig men är anställda av något annat företag. Då ska det företaget betala sjuklön.
När behöver medarbetaren läkarintyg?
Om medarbetaren är sjuk i mer än 7 kalenderdagar måste hen intyga att arbetsförmågan är nedsatt. Det gör hen med hjälp av ett intyg av läkare eller tandläkare (intyg från sköterska räcker inte). Läkarintyget behöver inte innehålla diagnos men det ska framgå varför medarbetaren inte kan jobba.
På er arbetsplats kan andra regler gälla för när du ska visa intyg enligt det kollektivavtal som ni har.
Vad menas med sjuklöneperiod?
Sjuklöneperioden börjar den första dagen som medarbetaren är frånvarande på grund av sjukdom, helt eller delvis. Sjuklöneperioden kan bara börja en dag när medarbetaren i vanliga fall skulle ha jobbat. Om medarbetaren blir sjuk på en ledig dag räknas den första dagen efter det som hen skulle ha jobbat som dag 1 i sjuklöneperioden.
Exempel
Medarbetaren arbetar 5 dagar i veckan, måndag till fredag. Hen blir sjuk på en lördag. Sjuklöneperioden börjar då nästa dag som medarbetaren skulle ha arbetat, det vill säga måndag.
Sjuklöneperioden kan vara högst 14 kalenderdagar lång. När sjuklöneperioden väl har börjat räknas även lediga dagar med i sjuklöneperioden.
Hur beräknar jag sjuklön?
Sjuklönen är 80 procent av lönen. Det är vanligt att det finns system på arbetsplatsen som räknar ut hur mycket sjuklönen blir.
För medarbetare med fast lön räknar du 80 procent av lönen som sjuklön. För medarbetare med timlön beräknar och betalar du sjuklönen för den tid som hen skulle ha jobbat. Sjuklönen ska betalas ut i samma omfattning som medarbetarens arbetsförmåga är nedsatt (1‑100 procent).
Du ska räkna med eventuella anställningsförmåner som medarbetaren går miste om när hen är sjuk. Du ska inte räkna med förmåner som medarbetaren inte förlorar på grund av sjukdomen, till exempel fri bostad eller bil. Du ska heller inte räkna med ersättningar för utgifter som hen bara har när hen jobbar.
Hur gör jag karensavdrag från sjuklönen?
Du ska göra ett karensavdrag från sjuklönen. Karensavdraget är 20 procent av genomsnittslönen räknat på en kalendervecka och utifrån så många timmar som medarbetaren vanligtvis jobbar.
För den som arbetar lika många timmar varje dag, fem dagar i veckan, blir karensavdraget alltså lika mycket som en dags sjuklön. Men för den som har en ojämnt fördelad arbetstid kan karensavdraget bli både mer eller mindre än en dags sjuklön.
Vissa kollektivavtal har egna regler för hur man beräknar sjuklön och gör karensavdrag. På verksamt.se kan du räkna ut sjuklönen och karensavdrag.
Räkna ut karensavdraget (verksamt.se) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Om medarbetaren blir sjuk igen under de första 14 dagarna
Om medarbetaren blir sjuk igenom inom 5 kalenderdagar (oavsett lediga dagar) ska du inte göra ett nytt karensavdrag. Det beror på att sjukfallet då räknas till en sammanhängande period, sjuklöneperioden. Sjuklöneperioden är alltid som mest 14 kalenderdagar och karensavdraget gör du bara en gång under perioden. En medarbetare kan alltså vara sjuk i flera omgångar under en sjuklöneperiod, men sjuklöneperioden kan aldrig vara längre än 14 dagar.
Om medarbetaren däremot är sjuk igen när det gått fler än 5 kalenderdagar räknas det som ett nytt sjukfall och en ny sjuklöneperiod börjar. Då ska du göra ett nytt karensavdrag i det som blir en ny sjuklöneperiod. Om medarbetaren blir sjuk igen på en ledig dag, ska den första dagen som hen skulle jobbat räknas som den första i sjuklöneperioden.
Hjälp oss göra vår webbplats bättre
Svara på enkäten och berätta vad du tycker om webbplatsen.
Till enkäten Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Frågor och svar
-
Ja. Medarbetaren ska lämna läkarintyg till dig om hen är sjuk i mer än sju dagar. Om hen inte gör det kan du neka att betala ut sjuklön.
-
Om medarbetaren har kommit till arbetsplatsen för att arbeta har medarbetaren ”påbörjat anställningen”. Om medarbetaren blivit sjuk eller skadat sig på vägen till arbetsplatsen den första arbetsdagen, räknas det som att hen har påbörjat anställningen. Om medarbetaren har varit frånvarande någon dag utan giltigt skäl ska den dagen inte räknas med i de 14 dagarna.
Om medarbetaren har varit anställd hos samma arbetsgivare tidigare och får en ny anställning, så räknas den tidigare anställningen med i de 14 dagarna. Glappet mellan de två anställningarna får dock inte vara längre än fjorton kalenderdagar.
-
När en medarbetare blir sjuk under sin semester kan hen få sjuklön om hen får semesterlön och begär att sjukdagarna inte ska räknas som semesterdagar. Men medarbetaren måste alltså själv begära det.
Om medarbetaren redan är sjuk när semestern börjar, fortsätter sjuklöneperioden under semestern. Det gäller oavsett om medarbetaren har begärt att få skjuta upp semestern eller inte.
-
Du är inte skyldig att betala sjuklön för tid innan medarbetaren har sjukanmält sig. Det gäller dock inte om medarbetaren har varit förhindrad att sjukanmäla sig. I så fall ska hen sjukanmäla sig så fort hindret har upphört.
Det är du som arbetsgivare som bedömer om medarbetaren har varit förhindrad att sjukanmäla sig. Du bör då ta hänsyn till om sjukdomen kan ha påverkat medarbetarens förmåga att göra det själv eller be någon annan om hjälp.
-
Om din medarbetare är tjänstledig utan lön kan hen inte få sjuklön. Det beror på att medarbetaren inte skulle ha arbetat på grund av tjänstledigheten. Medarbetaren ska i stället sjukanmäla sig själv till Försäkringskassan.
Om medarbetaren avbryter sin tjänstledighet eller om den löper ut under en pågående sjukperiod, ska en sjuklöneperiod påbörjas den första dagen som medarbetaren skulle ha arbetat. Det gäller under förutsättning att du inte redan har betalat en hel sjuklöneperiod sedan medarbetaren senast arbetade en hel dag.
-
Om en medarbetare har flera arbetsgivare ska alla arbetsgivare ansvara för sjuklön utifrån den anställning som medarbetaren har hos dem.
-
En medarbetare som är helt tillbaka i arbete efter en tid med sjukpenning men som blir sjuk igen inom fem kalenderdagar kan få sjukpenning redan från början i den nya sjukperioden. För att kunna få det behöver hen ansöka om sjukpenning igen. Då ska du alltså inte betala ut sjuklön.
-
Om en anställning upphör under en sjuklöneperiod, så bryts sjuklöneperioden och medarbetaren får inte någon mer sjuklön.
-
Om det uppstår en tvist om en medarbetares rätt till sjuklön kan medarbetaren ansöka om ersättning från Försäkringskassan. Om det är sannolikt att medarbetaren har rätt till den sjuklön som hen har begärt, kan Försäkringskassan betala ut ersättning till medarbetaren för den tid som den omtvistade sjuklönen gäller.
Syftet är att ge medarbetaren ett ekonomiskt skydd. Försäkringskassan kan sedan kräva arbetsgivaren på beloppet. Försäkringskassan kan även föra ärendet vidare i allmän domstol.
-
Om strejk eller lockout utbryter under en medarbetares sjuklöneperiod, fortsätter sjuklöneperioden under konflikten.
Om en medarbetare däremot blir sjuk under pågående strejk eller lockout, inleds inte någon sjuklöneperiod. Om medarbetaren fortfarande är sjuk när konflikten upphör börjar sjuklöneperioden i stället den första dagen som hen skulle ha arbetat. -
Ja. Men om medarbetaren har en väldokumenterad sjukdom som innebär risk att vara borta ofta eller länge, kan du som arbetsgivare få tillbaka pengarna som du har betalat ut i sjuklön. Det kallas särskilt högriskskydd.
Medarbetaren måste ha ansökt om särskilt högriskskydd hos Försäkringskassan i förväg för att vi ska kunna ersätta dig för dina sjuklönekostnader.
-
Att du betalar sjuklön för de första 14 sjukdagarna utan att göra karensavdrag. Sedan ansöker du om ersättning för sjuklönekostnaderna från Försäkringskassan.
-
Ja, sjuklön kan betalas ut om medarbetaren blir akut sjuk under vistelse inom EU- eller EES-området.
-
Ja, du är normalt skyldig att betala sjuklön om den anställde sjukanmäler sig dagen hen skulle ha börjat arbeta.
Undantaget är om den anställde inte har varit i arbete hos dig minst en dag sedan du senast betalade en hel sjuklöneperiod.