Här hittar du inom hälso‑ och sjukvården information om vad försäkringsmedicinska utredningar är, vad som reglerar dem och varför Försäkringskassan beställer dem.

Den 1 januari 2019 trädde en ny lag om försäkringsmedicinska utredningar i kraft. Lagen reglerar ansvar, befogenheter och krav vid utredningar som Försäkringskassan kan begära när det behövs för att bedöma en försäkrads rätt till ersättning eller andra förmåner enligt socialförsäkringsbalken. Den nya lagen innebär att regioner ska tillhandahålla försäkringsmedicinska utredningar på begäran av Försäkringskassan.

Vad är en försäkringsmedicinsk utredning?

Ibland behöver Försäkringskassan mer än det medicinska underlaget för att kunna bedöma en patients rätt till ersättning eller stöd. Det är den personliga handläggaren som avgör om en försäkringsmedicinsk utredning behövs i ärendet.

En försäkringsmedicinsk utredning ska ge en fördjupad beskrivning av sjukdomens konsekvenser för patientens funktionstillstånd och förmåga till aktivitet. Utredningen bidrar till vår bedömning av patientens arbetsförmåga och eventuella behov av samordnande insatser.

Aktivitetsförmågeutredning (AFU)

För närvarande är aktivitetsförmågeutredning (AFU) den enda typ av försäkringsmedicinska utredning som Försäkringskassan kan beställa från regionerna. En AFU är en standardiserad utredningsform som ser likadan ut för alla försäkrade. AFU ska ge en helhetsbild som inte bara beskriver funktionsnedsättningar och aktivitetsbegränsningar utan även belyser den försäkrades kvarvarande förmåga till aktivitet. Syftet med en AFU är att få ett underlag som tydligt beskriver den försäkrades aktivitetsförmåga i förhållande till vad ett normalt förekommande arbete kräver.