Vad visar statistiken om aktivitetsersättning och sjukersättning?
Här kan du läsa om delar av den officiella statistiken om aktivitetsersättning och sjukersättning. Fokus ligger framför allt på antal mottagare över tid och för vilka diagnoser det är vanligast att få aktivitetsersättning eller sjukersättning.
Aktivitetsersättning och sjukersättning är två ersättningar till dem som har en nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning. Personer mellan 19 och 29 år med sjukdom eller funktionsnedsättning som gör att de inte kan arbeta under minst ett år kan få aktivitetsersättning. Sjukersättning kan de mellan 19 och 65 år få om de har en sjukdom eller funktionsnedsättning som gör att de aldrig kommer att kunna arbeta på heltid.
Antal personer som får aktivitetsersättning har minskat sedan 2016
Aktivitetsersättningen infördes 2003 med målen att ge unga människor med sjukdom eller funktionsnedsättning ekonomisk trygghet och att stimulera till aktivitet, för att öka deras möjligheter att delta i arbetslivet. Ersättningen finns i två former, aktivitetsersättning vid förlängd skolgång och aktivitetsersättning vid nedsatt arbetsförmåga. Aktivitetsersättning vid förlängd skolgång kan ges till dem som behöver längre tid för att slutföra sin skolgång på grund av en funktionsnedsättning. I december 2023 hade 20 procent av dem aktivitetsersättning vid förlängd skolgång och 80 procent aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga.
Antal mottagare av aktivitetsersättning ökade fram till år 2016 för att sedan minska. Sedan 1 februari 2017 har personer kunnat få sjukersättning från att de är 19 år om de har livslånga och omfattande funktionsnedsättningar som gör att de inte kommer att kunna arbeta. En del av förklaringen till att antal mottagare av aktivitetsersättning minskat är att vissa istället för aktivitetsersättning får sjukersättning. En ytterligare förklaring är en ökad andel avslag på ansökningar om aktivitetsersättning mellan åren 2015 och 2019. Något fler män än kvinnor får aktivitetsersättning. I december 2023 hade 31 000 personer aktivitetsersättning, varav 53 procent var män.
Antal mottagare av aktivitetsersättning i december månad
Statistikdatabasen: Antal personer som har fått aktivitets- och sjukersättning
Antal personer som får sjukersättning har minskat över tid
Sjukersättningen ersatte den tidigare förtidspensionen när den infördes 2003. Innan dess kunde personer som var 30 år eller äldre beviljas förtidspension eller ett tidsbegränsat sjukbidrag. De flesta mottagare av sjukersättning återfinns i äldre åldersgrupper, då antalet mottagare ökar med stigande ålder. I december 2023 var 36 procent av dem som fick sjukersättning mellan 60 och 65 år gamla.
Antalet mottagare av sjukersättning har minskat sedan 2005, huvudsakligen på grund av ett större utflöde än inflöde till ersättningen. Det är fler människor som slutar att få sjukersättning för att istället få ålderspension än vad det är som nybeviljas sjukersättning. Därtill har andelen personer som ansöker om sjukersättning men som får avslag på sin ansökan ökat över tid sedan 2015. Fler kvinnor än män får sjukersättning.
Från och med september 2022 infördes nya regler för äldre, de så kallade "äldrereglerna", vilket innebar att personer med minst 5 år kvar till den ålder då sjukersättning inte längre kan lämnas, får sin arbetsförmåga bedömd utifrån den erfarenhet personen haft på arbetsmarknaden de senaste 15 åren.
I januari 2023 höjdes också åldersgränsen för att få sjukersättning till 65 år. Till följd av dessa förändringar har antal mottagare också ökat något från och med 2023. I december 2023 betalade Försäkringskassan ut sjukersättning till 223 692 personer, varav 58 procent var kvinnor.
Antal mottagare av sjukersättning i december månad
Statistikdatabasen: Antal personer som har fått aktivitets- och sjukersättning
Aktivitetsersättning och sjukersättning för en psykiatrisk diagnos är vanligast
Orsakerna till beviljad aktivitetsersättning domineras av psykiatriska sjukdomar. Av mottagarna i december 2023 hade 79 procent en psykiatrisk diagnos, exempelvis autism, som gjorde att de inte kunde arbeta. Det näst vanligaste diagnoskapitlet var Q00‑Q99 Medfödda missbildningar, deformiteter och kromosomavvikelser. Nästan lika många med aktivitetsersättning hade en G‑diagnos, relaterad till sjukdomar i nervsystemet, inklusive exempelvis cerebral pares. Skillnaderna mellan män och kvinnor när det kommer till vilka diagnoskapitel som låg till grund för beviljad aktivitetsersättning är små.
Psykiatriska diagnoser är vanligaste orsak även för de som får sjukersättning. Av mottagarna i december 2023 hade 58 procent av männen en psykiatrisk diagnos. Motsvarande siffra för kvinnorna var 48 procent.
Det näst vanligaste diagnoskapitlet för mottagare av sjukersättning är M00-M9 Rörelseorganens sjukdomar. Andelen som får sjukersättning på grund av en M-diagnos ökar med stigande ålder och är som vanligast för de i åldern 60–65, där 27 procent får ersättning på grund av det. Fler kvinnor än män fick sjukersättning på grund av sjukdom och smärta i rörelseorganen. Den tredje vanligaste diagnosen som grund för sjukersättning tillhörde diagnoskapitlet G00-G99 Sjukdomar i nervsystemet.
Andel mottagare per diagnoskapitel i december 2023, procent
Statistikdatabasen: Antal personer som har fått aktivitets- och sjukersättning efter diagnos
Fakta om aktivitets- och sjukersättning
Aktivitetsersättning kan beviljas för dem som är mellan 19–29 år och som på grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning har en nedsatt arbetsförmåga med minst en fjärdedel under ett år. Ersättningen är tidsbegränsad. Aktivitetsersättningen kan kombineras med en medverkan i olika aktiviteter, vilka ska ha till syfte att ta tillvara den enskildes möjligheter till utveckling och arbete under ungdomsåren. Ungdomar som på grund av en funktionsnedsättning ännu inte har avslutat sin grundskole- eller gymnasieutbildning har rätt till hel aktivitetsersättning på grund av förlängd skolgång under sina studier.
Sjukersättning kan beviljas för dem som är mellan 19–65 år och har en stadigvarande nedsatt arbetsförmåga. Stadigvarande innebär att nedsättningen gäller för överskådlig framtid.
Aktivitetsersättning och sjukersättning kan betalas ut i form av hel, tre fjärdedels, halv respektive en fjärdedels ersättning. Det finns en inkomstrelaterad ersättning och en garantiersättning. Den inkomstrelaterade ersättningen är knuten till arbetsinkomsten. Garantiersättning får personer med inga eller låga förvärvsinkomster. För aktivitetsersättning varierar garantiersättningen beroende på bland annat ålder. Maximal garantiersättning vid aktivitetsersättning var 11 944 kronor per månad före skatt år 2023, motsvarande 2,73 prisbasbelopp. För sjukersättning var den maximala garantiersättningen 12 163 kronor per månad före skatt år 2023, motsvarande 2,78 prisbasbelopp.
Om diagnos
Diagnoserna är baserade på den svenska versionen av ICD-10. Mer information om diagnoserna och klassificeringssystemet finns på Socialstyrelsens webbplats.
Klassifikationen ICD-10 (socialstyrelsen.se)
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
För personer som nybeviljats sjuk- och aktivitetsersättning finns diagnos registrerad med undantag för personer som beviljas aktivitetsersättning på grund av förlängd skolgång för vilka diagnos inte behöver anges.