Försäkringskassans logotyp
Logga in
Tänk på att...

Din webbläsare är av en äldre modell. Det innebär att du kanske inte kan använda alla funktioner på webbplatsen. Vi rekommenderar att du uppdaterar till en nyare version.

Färre får sjukersättning, men större andel har psykiatriska diagnoser


I dag har färre personer sjukersättning än för 20 år sedan. En ny analys från Försäkringskassan visar att andelen som får ersättningen på grund av psykiatriska diagnoser har ökat.

Sjukersättning, tidigare kallad förtidspension, kan man få om man har en sjukdom eller en funktionsnedsättning som gör att arbetsförmågan är så nedsatt att Försäkringskassan bedömer att man aldrig mer kommer att kunna arbeta.

– I december 2024 hade cirka 220 000 personer sjukersättning, vilket motsvarar 3,5 procent av Sveriges befolkning i åldersgruppen 19–65 år. För 20 år sedan hade 9,6 procent i samma åldersgrupp sjukersättning. Utvecklingen beror huvudsakligen på lagändringar som genomfördes år 2008, säger Karin Andersson, analytiker på Försäkringskassan.

Lagändringarna har gjort att färre personer som har haft fysiskt tunga arbeten får sjukersättning, eftersom de kan bedömas ha arbetsförmåga för arbeten som inte är fysiskt tunga.

Det har lett till att gruppen som får sjukersättning i dag ser annorlunda ut än förut.

För 20 år sedan hade 31 procent sjukersersättning på grund av psykiatriska diagnoser – i dag är siffran 53 procent.

2004 hade var tionde mottagare ersättningen på garantinivå – 2024 var det var tredje mottagare. För den som har fyllt 30 år är garantiersättningen 13 622 kronor per månad före skatt.

– Andelen mottagare med sjukdomar i rörelseorganen och med en ersättning baserad på tidigare inkomst har minskat. Medan gruppen som aldrig kommit in på arbetsmarknaden, ofta med psykiatriska diagnoser och garantiersättning, beviljas ersättning i samma grad som tidigare, säger Karin Andersson.

I dag är det också vanligare att de som får sjukersättning även har bostadstillägg.

De viktigaste fynden från analysen

  • Över tid har det blivit allt vanligare att de som fårsjukersättning saknar tidigare arbetsinkomster och bara har garantiersättning.
  • Psykiatriska diagnoser är i dag den vanligaste orsaken till att man får sjukersättning.
  • Bland de som harsjukersättning har sammansättningen av psykiatriska diagnoser förändrats de senaste 20 åren. Utvecklingsstörningar och neuropsykiatriska diagnoser utgör i dag en större andel av sjukersättningarna. Sjukdomar som depression och ångest har minskat.
  • I december 2024 hade 220 000 personer hade sjukersättning. Det är ungefär 3,5 procent av Sveriges befolkning mellan 19–65 år.
  • Fler kvinnor än män har sjukersättning.
  • Medelåldern för de som får sjukersättning är 54 år.

Analysen

Sjukersättningens utveckling över tid (Korta analyser 2025:2) Pdf, 582 kB.

Om sjukersättning

  • Man kan bara få sjukersättning om arbetsförmågan är stadigvarande nedsatt på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning och man inte kan arbeta med något på hela Det innebär att arbetsoförmågan bedöms förbli nedsatt för all överskådlig framtid, och att medicinska eller arbetslivsinriktade rehabiliteringsåtgärder inte bedöms kunna leda till att den försäkrade återfår någon arbetsförmåga.
  • Den som innan beviljad sjukersättning har arbetat får 64,7 procent av sin inkomst, som mest 23 777 kronor per månad före skatt.
  • Den som inte har haft inkomst innan beviljad sjukersättning kan som mest få 13 622 kronor i månaden före skatt, så kallad garantiersättning. För den som är yngre än 30 år är garantiersättningen lägre.
  • Den som har så låga inkomster att de inte räcker till både bostadskostnaden och övriga levnadsomkostnader kan få bostadstillägg på som mest 6 550 kronor per månad.