Målet med bostadsbidraget är att minska trångboddhet, bidra till bättre levnadsstandard för barnfamiljer och minska de ekonomiska skillnaderna mellan hushåll med och utan barn.

För att kunna få fullt bostadsbidrag får en ensamstående inte tjäna mer än 150 000 om året. För sammanboende gäller 75 000 kronor om året, per person. Inkomstgränserna har varit desamma sedan 2021 och är en av förklaringarna till varför inte fler söker och får bostadsbidrag säger Jenny Cederborg, verksamhetområdeschef på Försäkringskassan.

– Vi kan inte med säkerhet säga varför minskningen är så stor men högre inkomster är en av anledningarna till att färre söker och kan beviljas bidraget. Samtidigt har sysselsättningsgraden också ökat under perioden vilket talar för att det är fler i arbete och därmed färre som har behov av bostadsbidrag.

Högre ersättning till de som får

Samtidigt som färre får bostadsbidrag har den sammanlagda ersättningen blivit högre till de barnfamiljer som får. Det beror på det tillfälliga tilläggsbidrag för barnfamiljer som infördes 2020 för att kompensera för ökade levnadskostnader.

Statens sammanlagda utgifter har dock inte ökat utan var något lägre 2023 än 2019. Regeringen föreslår i sin höstbudget att det tillfälliga bidraget ska fortsätta första halvåret 2025 och sänkas från nuvarande 40 till 25 procent.

Fakta

Statens kostnader för bostadsbidraget

2019    5 075 miljoner kronor
2023    4 897 miljoner kronor

Vanligaste mottagare

Ensamstående kvinna med barn.
I genomsnitt får ensamstående kvinnor med barn 34 925 kronor om året i bostadsbidrag eller 2 900 kronor i månaden.

Antal hushåll som fått bostadsbidrag

2019    214 957
2023    169 805

Antal sökande

2019    287 591
2023    226 487

Läs mer:
Statistik inom området barn och familj – bostadsbidrag