Socialförsäkringen allt mindre del av statens utgifter
Utgifterna för socialförsäkringen ökar årligen och var 2023 cirka 242 miljarder kronor. Sett som andel av BNP är dock utvecklingen den omvända sedan början av 2000‑talet och utgifterna var under året de lägsta på 25 år. En orsak till den förändringen är minskande utgifter för sjukförsäkringen vilket främst beror på minskad sjukfrånvaro och regeländringar. Att det föds färre barn påverkar också utgifterna för föräldrapenning och barnbidrag. Det visar årets upplaga av Socialförsäkringen i siffror som presenteras i dag.
Statens kostnader för socialförsäkringen omfattar årligen runt 20 procent av statens utgifter. Utgifterna ökar stabilt årligen men steg mer kraftigt under pandemin, vilket innebär att det för år 2023 märks en nedgång i kostnadsutvecklingen, från cirka 247 till 242 miljarder kronor.
Förändringen beror bland annat på att utgifterna för ersättning för höga sjuklönekostnader och arbetsmarknadsstöd, som ökade dramatiskt under pandemin, under 2023 återgick till de lägre nivåerna de hade före pandemin. Samtidigt ökade utgifterna för sjukpenning under 2022 och 2023 till följd av fler längre sjukfall.
Utvecklingen över längre tid
Sedan början av 2000‑talet har dock socialförsäkringens andel av BNP minskat. Förra året var kostnaderna för socialförsäkringen de lägsta på 25 år.
– Vi ser också att demografiska förändringar har påverkat utgifterna för socialförsäkringen över tid. Antalet födda barn var under 2023 det lägsta på 20 år vilket bland annat gjort att antalet dagar med föräldrapenning minskat liksom utgifterna för barnbidrag, säger Ulrik Lidwall, analytiker på Försäkringskassan.
Intressanta fakta ur årets Socialförsäkringen i siffror för 2023:
- 9 av 10 personer i Sverige i ålder 19–64 år beräknas ha en sjukpenninggrundande inkomst (SGI). Att ha en SGI är ett grundvillkor för flera ersättningar, till exempel sjukpenning och föräldrapenning.
- Försäkringskassan betalde under året ut ersättning för 47 miljoner föräldrapenningdagar, vilket var 4 procent lägre än 2022. Av de utbetalade dagarna gick 69 procent till kvinnor och 31 procent till män.
- Mellan år 2021 och 2023 sjönk andelen gravida som hade graviditetspenning från 33 till 19 procent. Förra året betalades det ut 0,6 miljarder kronor i graviditetspenning till 19 400 kvinnor.
- Antalet vab‑dagar ökade under pandemin men har sedan 2022 minskat med 0,6 dagar för både kvinnor och män. Antalet ersatta dagar för vab var 2023 i genomsnitt 9,6 dagar för kvinnor och 7,8 dagar för män.
- Antalet hushåll med bostadsbidrag har minskat sedan början av 2000‑talet. I december 2023 betalades det ut bostadsbidrag till 126 000 hushåll. 16 procent av de som fick bidraget tillhörde ett ungdomshushåll utan barn.
- Totalt fick 630 000 personer sjukpenning någon gång under året, varav 63 procent var kvinnor och 37 procent män. Jämfört med 2022 ökade antalet mottagare med 2 procent bland både män och kvinnor.
- Psykiska sjukdomar var fortfarande den vanligaste diagnosen i pågående sjukfall i slutet av 2023 med 51 procent av sjukfallen för kvinnor och 39 procent av sjukfallen för män.
- Totalt 67 procent av befolkningen i åldrarna 24 år eller äldre har använt det allmänna tandvårdsbidraget under tvåårsperioden 1 juli 2021 till 30 juni 2023. Andelen är högre bland kvinnor än bland män i alla åldersgrupper upp till 79 år.
Socialförsäkringen i siffror är en årlig publikation från Försäkringskassan. Den beskriver övergripande de ersättningar som ingår i den svenska socialförsäkringen.
Socialförsäkringen i siffror 2024
Pdf, 14 MB, öppnas i nytt fönster.
Nyhetsbrev
Om du vill ta del av fler av våra publikationer, prenumerera på vårt nyhetsbrev.
Nyhetsbrev statistik och analys (ungpd.com)
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.