Sjukfrånvaro i Europa – så sticker Sverige ut
Jämfört med andra europeiska länder har Sverige både hög sysselsättningsgrad, relativt sett starka trygghetssystem och därtill en historiskt sett låg och stabil sjukfrånvaro. Dessa tre politiskt fastslagna mål kan delvis vara i konflikt med varandra men i Sverige tyder utfallet på att de går att kombinera – det visar en ny analys från Försäkringskassan som jämfört sjukfrånvaron och sjukförsäkringssystemen i ett antal europeiska länder.
Försäkringskassan har i uppdrag att på systemnivå analysera socialförsäkringen och dess utfall. Den svenska sjukförsäkringen, liksom flera andra europeiska, styrs av och bidrar till två viktiga samhällsmål: att ge ekonomisk trygghet vid tillfälligt nedsatt arbetsförmåga och möjliggöra hög sysselsättning genom att erbjuda den som är sjukskriven stöd för att komma tillbaka i arbete. Sedan år 2009 har Sverige även, genom beslut i riksdagen, målsättningen att sjukfrånvaron ska vara låg och stabil.
Detta tredje mål kan sägas balansera de två första vilka kan bidra till en högre och varierande sjukfrånvaro. Under de senaste 20 åren har Sverige dock, jämfört med andra europeiska länder, lyckats relativt väl med samtliga av de tre mål våra politiker satt upp. Sverige har ett relativt starkt skydd vid sjukdom, en hög sysselsättning och samtidigt en historiskt låg och mer stabil sjukfrånvaro.
– Det är dock viktigt att komma ihåg att det faktum att vi lyckats förena de olika målen i högre utsträckning än andra länder inte betyder att utfallet är att likställa med att målen är uppfyllda. Det väcker också frågor om vilka mekanismer som minskat den svenska sjukfrånvaron under de senaste decennierna och det är någonting som vi hoppas kunna titta vidare på framöver, säger Jon Dutrieux, områdeschef och analytiker på Försäkringskassan.
Hög sysselsättningsgrad ger ofta högre sjukfrånvaro
Att Sverige jämfört med många andra länder har en hög sysselsättningsgrad, det vill säga att en stor andel av befolkningen i arbetsför ålder arbetar, beror främst på att kvinnor och äldre i Sverige yrkesarbetar i högre utsträckning än i många andra länder.
Av de europeiska länder som ingått i analysen har sysselsättningsgraden sedan mitten av 1990‑talet blivit mer likartad. Den stigande sysselsättningsgraden i de utomnordiska länderna förklaras till stor del av att kvinnor och äldre i allt högre grad arbetar.
– Att fler kvinnor arbetar tror vi är en viktig delförklaring till att sjukfrånvaron i till exempel Tyskland och Frankrike ökat sedan 00-talet. Att kvinnor dessutom oftare arbetar i lägre positioner och även i andra yrken än män kan också ha bidragit till att förstärka kopplingen mellan sjukfrånvaro och sysselsättningsgrad, säger Jon Dutrieux.
Förändringar i lagstiftningen har bidragit till minskad sjukfrånvaro i Sverige och Nederländerna
I två europeiska länder, Sverige och Nederländerna, har utvecklingen sedan 90‑talet gått åt andra hållet. Här har istället sjukfrånvaron minskat trots stigande sysselsättning. För dessa länder tyder mycket på att det är förändringar i lagstiftningen, till exempel begränsningar i hur länge man kan få sjukpenning, som gjort att sjukskrivningarna sjunkit.
– Idag ligger Sverige på en betydligt mer genomsnittlig och stabil nivå när det gäller sjukfrånvaro än tidigare, säger Jon Dutrieux.
De länder som ingår i analysen är Sverige, Norge, Finland, Danmark, Tyskland, Nederländerna, Frankrike och Storbritannien.
