Barnhushållens inkomster minskar och fler lever med låg inkomststandard
Under 2022 minskar hushållens inkomster för första gången sedan slutet på 1990-talet. Minskningen beror främst på inflationen. Andelen hushåll med låg inkomst beräknas öka, fler hushåll har alltså svårt att klara sin grundläggande försörjning.
Sett över en längre period har inkomsterna ökat i samtliga typer av hushåll. Utvecklingen har varit starkare bland hushåll med relativt höga inkomster medan framförallt ensamstående kvinnor med barn har haft en svagare utveckling. Skillnaderna i ekonomisk standard mellan olika grupper av barnfamiljer har därför ökat. En utveckling som nu bromsats in på grund av bland annat inflationen.
– Inkomsterna beräknas minska mindre bland de med låga inkomster, det kan till viss del förklaras av att hushåll med låga inkomster får en större del av sin inkomst från ersättningar som justeras upp med inflationen, till exempel studiemedel eller sjuk- och aktivitetsersättning, säger Anna Persson analytiker på Försäkringskassan.
Eftersom inkomsterna nu minskar mest bland hushåll med relativt höga inkomster blir hushållens ekonomiska villkor något mer lika varandra. Samtidigt beräknas andelen hushåll med låg inkomststandard öka, fler hushåll har alltså så låga inkomster att de skulle kunna vara berättigade till försörjningsstöd om de ansökte om det.
– Oavsett mått är den ekonomiska utsattheten störst bland ensamstående föräldrar, särskilt ensamstående mammor med flera barn och utrikesfödda föräldrar. Vi ser också att risken för ekonomisk utsatthet är betydligt större i hushåll där de vuxna inte förvärvsarbetar, vilket visar att föräldrars förankring på arbetsmarknaden är viktigt för att hushållet ska ha en trygg ekonomi, säger Anna Persson.
Den ekonomiska familjepolitiken bidrar till att stärka barnhushållens levnadsstandard, särskilt för hushåll med låga inkomster. Under 2022 beräknas i genomsnitt 8 procent av barnhushållens inkomster komma från den ekonomiska familjepolitiken. Motsvarande siffra för ensamstående föräldrar med flera barn är 17 procent.
En fortsatt hög inflation och lågkonjunktur under 2023 och framåt skulle innebära ett större behov av ersättningar från den ekonomiska familjepolitiken för att upprätthålla barnhushållens ekonomiska standard. Redan nu har den tillfälliga höjningen av bostadsbidraget i någon mening bidragit till att familjepolitiken fått ett ökat fokus på ekonomisk utsatthet.
– Om familjepolitiken ska nå målet om att bidra till en god ekonomisk levnadsstandard för alla barnfamiljer i samma utsträckning som tidigare även i framtiden, kommer det förmodligen krävas fortsatta höjningar av ersättningsbeloppen i de behovsprövade och generella bidragen, säger Anna Persson.
Bakgrund
Försäkringskassan ska enligt regleringsbrevet för 2023 presentera och analysera utvecklingen av den familjepolitikens måluppfyllelse. Rapporten är den fjortonde i ordningen.
