Fortsatt sjukpenning i väntan på vård som försenats på grund av covid

Pandemin satte extremt hård press på hälso- och sjukvården. Det innebar att många patienter fick sin planerade vård eller rehabilitering uppskjuten, vilket i sin tur ledde till att patienter blev sjukskrivna längre än i normalfallet. I april 2020 infördes ett undantag i lagen för att dessa personer inte skulle riskera att bli av med sin sjukpenning. Det innebär att den som inte kan jobba i väntan på exempelvis en försenad operation kan få fortsatt sjukpenning. Förutsättningen är att personen bedöms kunna återgå till sitt vanliga jobb efter vårdinsatsen. Nu har riksdagen beslutat att förlänga undantaget så att det även gäller hela år 2023.

De som fått avslag på ansökningar som sträckt sig över årsskiftet kan ansöka igen

Vissa har hunnit få avslag innan undantaget förlängdes. Det gäller de som har haft sjukpenning på grund av uppskjuten vård fram till och med den 31 december, men därefter fått avslag eftersom förlängningen av undantaget träder i kraft den 1 januari. Med undantaget på plats kan dessa personer nu få sjukpenning även efter årsskiftet, trots tidigare avslag. De behöver då ansöka igen.

På sidan Coronaviruset – det här gäller hittar du mer information om hur du går till väga under rubriken Sjuk/Uppskjuten vård och behandling.

Coronaviruset – det här gäller

Barnfamiljer får fortsatt höjt bostadsbidrag

Under pandemin införde dåvarande regering ett tillfälligt tilläggsbidrag för barnfamiljer med bostadsbidrag. Med hänsyn till rådande höga prisläge och den ekonomiska påfrestning det innebär för dessa familjer har nuvarande regering beslutat att tilläggsbidraget kommer att förlängas. Pengarna betalas ut automatiskt till barnfamiljer med bostadsbidrag och blir 25 procent av det belopp som familjen brukar få i bostadsbidrag varje månad. Förlängningen av tilläggsbidraget gäller första halvåret 2023.

Tillfälligt tilläggsbidrag till barnfamiljer med bostadsbidrag

Nya regler inom assistansersättning

För att kunna få assistansersättning krävs att personen som ansöker har behov av hjälp minst 20 timmar i veckan med det som i lagtexten kallas ”grundläggande behov”. Från den 1 januari försvinner kravet på ”ingående kunskaper” om brukaren som grundläggande behov och istället tillkommer två nya. Det ena handlar om stöd för att förebygga skada vid en psykisk funktionsnedsättning, det andra om stöd som behöver ges löpande på grund av ett medicinskt tillstånd.

Nytt är också det så kallade föräldraavdraget – ett sätt att med stöd av schablonbelopp beräkna omfattningen av den hjälp som en förälder kan anses ansvara för utifrån barnets ålder, utveckling och andra omständigheter.

Höjd pensionsålder höjer även åldern i Försäkringskassans ersättningar

Vid årsskiftet höjs pensionsåldern i Sverige med ett år. Det påverkar även åldersgränserna inom vissa ersättningar i socialförsäkringen, bland annat sjukpenning, sjukersättning och assistansersättning.

Höjd pensionsålder påverkar ersättningar från Försäkringskassan