Prognos: Lågkonjunktur väntas dämpa utgifter för sjukpenning
Försäkringskassans utgifter för socialförsäkringen väntas bli något lägre år 2023 för att sedan öka och bli ännu högre från och med 2024. Kommande lågkonjunktur väntas inverka dämpande på sjukfrånvaron – och därmed kostnaderna för sjukpenning – under de kommande 1–2 åren. Samtidigt beräknas inte eventuella ytterligare utbrott av covid‑19 påverka utgifterna för sjukpenning. Det visar den utgiftsprognos som Försäkringskassan lämnar till regeringen idag.
Utgifterna förväntas öka på sikt inom de flesta ersättningar som Försäkringskassan administrerar. Främst förklaras ökningen av höjda ersättningsnivåer som drivs av löner och prisbasbeloppet.
Pandemin gav inte ökade kostnader för sjukpenning
Utgifterna för anslaget Sjukpenning och rehabilitering uppgick år 2021 till 42,6 miljarder kronor och prognostiseras öka till 45,4 miljarder för år 2022. Trots att covid har haft mindre påverkan 2022 har fler personer varit sjukskrivna under året än tidigare. Dessutom har man haft högre ersättning i genomsnitt eftersom taket i försäkringen har höjts från 8 till 10 prisbasbelopp.
Nästa år blir utgifterna mindre på grund av att inga särskilda pandemiersättningar kommer betalas ut. Därutöver beräknas kommande lågkonjunktur inverka dämpande på sjukfrånvaron under de kommande 1–2 åren, då svensk sjukfrånvaro historiskt tenderat att minska under lågkonjunkturer.
Försäkringskassan bedömer det som sannolikt med ökande sjukfrånvaro när konjunkturen vänder uppåt. Däremot bedöms inte eventuella ytterligare utbrott av covid‑19 ha någon påverkan på utgifterna för sjukpenning. Analysen visar att pandemin till och med kan ha bidragit till att minska utgifterna för sjukpenning, undantaget utgifterna för de tillfälliga ersättningar som införts under pandemin
Utgiftsprognos för budgetåren 2022–2026 (Rapport 2022-11-23)
Pdf, 8 MB, öppnas i nytt fönster.