Tänk på att...
Din webbläsare är av en äldre modell. Det innebär att du kanske inte kan använda alla funktioner på webbplatsen. Vi rekommenderar att du uppdaterar till en nyare version.

Prognos: Pandemin bakom fortsatt höga utgifter i socialförsäkringen

25 oktober 2021

Statens utgifter för socialförsäkringen ökade kraftigt under 2020 på grund av de tillfälliga regeländringar som gjorts till följd av pandemiutbrottet. För år 2021 beräknas de totala utgifterna hamna på en liknande nivå som året innan och det är fortfarande covid-19-relaterade ersättningar som ligger bakom de historiskt sett höga utgifterna.

I den utgiftsprognos som Försäkringskassan lämnar till regeringen idag beräknas utgifterna för socialförsäkringen bli 236 miljarder kronor för år 2021. År 2022 prognostiseras kostnaderna för socialförsäkringen minska till 227 miljarder. Minskningen beror på att de tillfälliga pandemirelaterade ersättningarna väntas upphöra. Utgifterna beräknas därefter att öka stegvis till 243 miljarder år 2025, främst drivet av de föreslagna regeländringarna i budgetpropositionen gällande sjukpenning, sjukersättning och assistansersättning.

Sjukpenning

Utgifterna för sjukpenning beräknas bli något högre under 2021 än 2020, trots en lägre effekt av pandemin. Den höga nivån i år beror främst på en ökande varaktighet i pågående sjukfall efter den lagändring som infördes i mars 2020, vilken medförde utökade undantag vid bedömning av arbetsförmåga. Under 2022 förväntas effekten från pandemin i princip försvinna men utgifterna kvarstår ändå på ungefär samma nivå som åren innan. Detta beror på att omfattande regeländringar föreslagits i budgetpropositionen från och med år 2022. Därefter beräknas utgifterna öka med omkring 3 procent årligen.

Assistansersättning

Utgifterna för assistansersättning beräknas att öka mer än vanligt i år på grund av att den årliga höjningen av ersättningen per timme är ovanligt stor. Under 2022 väntas antalet mottagare minska, men då ersättningen per timme ökar och antalet genomsnittliga timmar ökar, väntas utgifterna utvecklas stabilt. Ändringar i regelverket har föreslagits i budgetpropositionen och träder i kraft den 1 januari 2023. Dessa ändringar medför ett kraftigt ökat inflöde vilket gör att antalet mottagare förväntas börja öka under våren 2023. Det ökade antalet mottagare gör att utgifterna stiger, med betoning på 2024 och 2025.

Tillfällig Föräldrapenning

Utgifterna för tillfällig föräldrapenning beräknas öka mer än vanligt i år. Under det tredje kvartalet 2021 blev antalet nettodagar i samband med vård av barn i åldrarna 0–5 år betydligt högre jämfört med motsvarande period förra året. Även antalet barn som det vabbats för har ökat jämfört med samma period 2020. Förändrade rutiner på förskolorna och utbrott av RS-viruset antas vara möjliga orsaker till ökningarna.

Graviditetspenning

Socialstyrelsen har klassat gravida som riskgrupp för covid-19 från och med graviditetsvecka 20 och regeringen har meddelat att gravida som löper risk att smittas av covid-19 på arbetet därför kan omfattas av graviditetspenning. Detta har inneburit en stor ökning av antal ansökningar, mottagare och nettodagar. Utgifterna 2021 beräknas bli mer än dubbelt så hög som förra året och uppgå till 1,6 miljarder kronor.

Utgiftsprognosen

Utgiftsprognos för budgetåren 2021–2025 (Rapport 2021-10-25)

Tillbaka till nyhetsarkivet